Varje generation har sin folkhälsoutmaning. På 1940- och 1950-talen var det tuberkulos, på 1980- och 1990-talen hiv/aids. Vår tids utmaning är klimatförändringar och det stora hot som det utgör mot den globala hälsan [1]. Så var är läkarkåren? Det är glest med läkarröster i samhällsdebatten.

Läkare har under lång tid duckat för rollen som opinionsbildare. Som läkare tillhör vi dock en grupp i samhället som traditionellt sett har stort inflytande. Det betyder att vi har makt, och med makt följer ansvar. Vi har inte råd att vara försiktiga nu. Vi måste göra våra röster hörda för en ambitiös klimatpolitik.

Klimatförändringar är ett samhällsproblem som inte kan märkas som enbart ekonomiskt, medicinskt eller socialt. Det krävs ett holistiskt perspektiv som innefattar global hälsa. Ett stort hinder för en global »grön transformation« är bristen på motivation. Många stater och aktörer ser inte poängen med att just de lägger tid, energi och pengar på att göra denna klimatomställning. Här kan vi läkare komma in i bilden. Vi måste lyfta hälsoperspektivet som en essentiell del i klimatdebatten: att kämpa för klimatet för hälsans skull. Vem, om inte läkare, kan leda denna kamp?

Klimatförändringar riskerar att flytta oss 50 år tillbaka i tiden och sudda ut de fantastiska framsteg för den globala hälsan som har skett de senaste decennierna. Klimatförändringar ökar den globala sjukdomsbördan, såväl direkt – genom mer extremt väder och ökad incidens av naturkatastrofer – som indirekt genom ökad transmission av vektorburna infektioner eller minskad matproduktion.

Detta är inte en framtidsfråga – klimatförändringarna händer här och nu. I Japan räknades 80 döda till följd av värmeböljor i juli månad [2] samtidigt som vi i Sverige upplevt en sommar med extrem torka och många nya värmerekord, och enligt tidningen Extrakt har Amerikanska NOAA (National Oceanic and Atmospheric Administration) nu sett 400 månader i rad med högre globala medeltemperaturer än snittet under 1900-talet [3]. För mig som är 22 år gammal är detta skrämmande. Det är min generations framtid vi bygger korthus med.

Den här dystra statistiken innebär en fantastisk möjlighet för oss. Som Margaret Chan, generaldirektör för WHO, har sagt [4] är en frisk planet och en frisk befolkning två sidor av samma mynt. Med andra ord kan vi enkelt slå två flugor i en smäll genom att ta cykeln i stället för bilen eller verka för beslut om ökad tillgänglighet för cyklister i stället för bilar.

Det är naivt att tro att vi som läkare enbart ansvarar för den enskilda patient vi har framför oss i just den stunden. Vårt jobb måste vara att verka för bästa möjliga hälsa för så många som möjligt. Prevention och promotion är som bekant grunden i allt folkhälsoarbete. Det är därför vi måste höja våra röster för en ambitiös klimatpolitik.

Sätt igång! Vi har inte en dag att förlora.