För att undvika att barn och föräldrar upplever sig vara övergivna av elevhälsan måste allmänheten få en korrekt bild av vårt uppdrag och vår organisation, skriver författarna. Foto: Colourbox

Elevhälsan och dess medicinska insats är en viktig verksamhet för landets barn och ungdomar. Felaktig information till kollegor, föräldrar och personal skapar stor oro och kan i värsta fall leda till att elever inte får den vård och det omhändertagande de behöver. Därför är det angeläget för oss att korrigera felaktiga fakta som publicerats i olika medier och ge en korrekt bild av hur elevhälsan fungerar.

En flitig debattör i ämnet är Sophie Ekman, skolläkare på Lidingö. Hon efterlyser, bland annat i Läkartidningen, en återgång till att skolläkare utför upprepade klassundersökningar av alla barn under skoltiden för att inte missa sjukdomar [1-4]. Hon skriver även att skolhälsovården ersatts med »elevhälsan utan hälsovårdsuppdrag« [1]. Detta påstående är felaktigt eftersom just hälsovårdsuppdraget är det primära i dagens elevhälsa.

Det som tidigare hette skolhälsovård förändrades 2010 i den nya skollagen [5]. Det gamla skolhälsovårdsuppdraget breddades med ett tydligare förebyggande och hälsofrämjande uppdrag. Skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens samverkar i nära samarbete med pedagoger gällande hälsofrämjande insatser och förebyggande av ohälsa i ett tidigt skede. Det handlar inte enbart om att leta efter sjukdomar efter att de uppkommit. Att läkarundersöka alla barn i skolan regelbundet är en vällovlig tanke, men det var länge sedan man konstaterade att det saknas evidens för nyttan av den åtgärden [6].

Detta motsäger dock inte att den medicinska elevhälsan har en viktig uppgift i att upptäcka barn med funktionsnedsättningar och hjälpa dem till vård. Här kommer skolsköterskan in. Skolsköterskan utför upprepade hälsoundersökningar av alla barn för att inte missa någon med besvärande symtom eller psykosociala problem. Vid behov tar skolsköterskan hjälp av skolläkare för en bedömning.

Skolsköterskan är alltså navet i den medicinska elevhälsan, som i dag inte är tänkt som en »första linjens sjukvård« utan som ett steg dessförinnan. Att hävda att »alla barn är övergivna« [4], då det inte skulle finnas någon vuxen med sekretess att tala med i skolan, skadar förtroendet för elevhälsan. Detta är inte sant, och riskerna med att en sådan missuppfattning får fäste är uppenbara.

Skolläkare och skolsköterska följer hälso- och sjukvårdslagen och har strikt sekretess – skild från skolans sekretess. Verksamhetschef/medicinskt ledningsansvarig leder elevhälsans medicinska insats och bevakar att hälso- och sjukvårdslagen följs. Denna funktion kan aldrig enbart utgöras av en rektor utan medicinsk utbildning [7], såsom påståtts upprepade gånger [1, 2, 4].

Ett ökat samarbete mellan alla professioner inom skolan är nyckeln till bättre hälsa hos våra elever, inte att utöka skolläkarens sjukvårdsuppdrag. Samarbetet med familjerna är också av största vikt. För att undvika att barn och föräldrar upplever sig vara övergivna av elevhälsan måste allmänheten få en korrekt bild av vårt uppdrag och vår organisation.

Läs repliken:

Tystnadsplikt är inte detsamma som sekretess

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.