Statens medicinsk-etiska råd (Smer) rekommenderade i december 2018 att regeringen tillsätter en oberoende granskning av de medicinska åldersbedömningarna [1]. Rättsmedicinalverket (RMV), Socialstyrelsen och Migrationsverket ombads yttra sig över Smer:s skrivelse. Dessa yttranden har nu inkommit.

RMV:s svar är 20 sidor långt och innehåller till stora delar samma argumentation som myndigheten publicerat i olika omgångar på sin hemsida [2]. Det finns flera saker att invända mot i deras resonemang, men ett påstående tål att lyftas fram eftersom det även finns med i Socialstyrelsens betydligt kortare svar [3]. 

Socialstyrelsen hävdade i sin numera »inaktuella« rapport att knät hos män mognar kring 24 års ålder, en uppgift som RMV i princip återgivit även om de av någon anledning uppgav 22–28 års ålder [4]. I studien på MR-knä som Socialstyrelsen presenterade i maj 2018 visade sig medelåldern för knämognad i stället vara runt 18,5 år [5, 6]. 

Anledningen till denna stora skillnad är att Socialstyrelsen i sin rapport felaktigt tolkat medelåldern hos försökspersonerna med moget knä som medelåldern för när knät mognar. Eftersom studierna inkluderar personer upp till 30 års ålder blev medelvärdet så pass högt som 24 år. Man kan jämföra felet med att titta på kroppslängd i en befolkning. Medelåldern för alla som uppnått sin slutlängd torde ligga runt 50 år. Men det innebär ju inte att personer uppnår sin slutlängd i 50-årsåldern, utan snarare kring 18-årsåldern.

Man resonerade att om knät i genomsnitt mognar vid 24 års ålder kommer få individer under 18 år att ha moget knä. Socialstyrelsen tyckte därför att metoden verkade lovande ur ett barnperspektiv. Men nu visar alltså Socialstyrelsens studie att knämognaden sker nästan sex år tidigare än man trott. Smer påpekar att detta rimligen ökar metodens osäkerhet. Men nej, det förändrar ingenting, enligt RMV och Socialstyrelsen.

RMV skriver till Justitiedepartementet att den nya kunskapen om tidpunkten för knämognad inte haft någon betydelse för deras tolkning: »Att knäleden normalt sett växer färdigt strax efter 18 års ålder innebär inte att andelen personer under 18 år med en fullvuxen knäled blir fler [2].« Socialstyrelsen är inne på samma linje och »ställer sig frågande« till Smers bedömning att en tidigare knämognad än förväntat innebär en större osäkerhet [3].

Man behöver inte vara vän av ordning för att reagera över dessa påståenden, eftersom de helt enkelt inte är sanna. 

I Figur 1 ses en bild från Socialstyrelsens »inaktuella« rapport som sägs illustrera åldersfördelningen för olika mognadsstadier hos pojkar/män [4]. De gröna staplarna representerar personer med fullmoget knä. Endast en liten grön svans är belägen under 18-årsgränsen: mycket få barn tycks felbedömas utifrån bilden. Figuren har använts av RMV för att illustrera metodens säkerhet. På presskonferensen då RMV presenterade sin modell för första gången visades bilden tillsammans med rubriken: »Den nedre tillväxtzonen i lårbenet mognar hos de flesta färdigt mellan 22–28 års ålder [7]«. 

Figur 2 illustrerar åldersfördelningen för när knät mognar hos pojkar/män, utifrån beräkningar baserade på Socialstyrelsens studie [5, 6]. Arean till vänster om 18 år är betydligt större än i figur 1 – det vill säga betydligt fler mognar i knät före 18 års ålder än vad Socialstyrelsen och RMV trodde från början. Det här är grundläggande statistik och en kunskap som omöjligt kan saknas hos de experter som skrivit under svaren till Justitiedepartementet.

Man kan tycka vad man vill i sakfrågan om åldersbedömningar. Personligen är jag för användandet av medicinska åldersbedömningar, men det ska göras med en validerad modell som har tydligt redovisade felmarginaler. Oavsett inställning i den frågan torde de flesta dock kunna enas om att vi inte vill ha myndigheter som i vetenskapens namn sprider vilseledande information.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.