För att bli specialist i allmänmedicin krävs minst 12,5 års utbildning, i praktiken oftast längre. Ingen annan yrkeskategori är bättre utbildad och rustad för att medicinskt kunna undersöka patienter och diagnostisera sjukdomar i primärvården. Samtidigt finns i dag ett utbrett missnöje med arbetsmiljön bland primärvårdens läkare. Mycket tid får läggas på administration som sällan känns värdeskapande, till exempel alltför tidskrävande IT-system eller kompletteringar av sjukskrivningar. Upplevelsen är att de sjukaste och svagaste patientgrupperna sällan får den vård de har rätt till, vilket skapar frustation. Vi ser åtminstone fyra olika åtgärder som kan förbättra situationen för läkarna, vilket dessutom skulle gynna patienterna.
I triagebegreppet är en viktig komponent att längst fram i kedjan ha en person med mycket hög kompetens och erfarenhet. Syftet är att initialt göra en så korrekt bedömning som möjligt, dels för att inte missa någon patient där insatsen skulle göra skillnad och dels för att inte i onödan använda resurser på patienter där de ändå inte skulle göra nytta.
Med handen på hjärtat så är det oftast inte så man i dag organiserat sitt triage, vare sig på vårdcentralerna eller på våra akutmottagningar. Detta trots att det nu finns både erfarenhet och vetenskapligt stöd för att en läkarbedömning i samband med en fysisk undersökning tidigt i vårdkedjan minskar vårdens resursutnyttjande.
Vi behöver skapa en bättre tillgänglighet. Svensk sjukvård har under decennier dragits med dålig tillgänglighet. Detta problem är delvis tillskapat och sannolikt grundat på en rädsla för att bli översköljd av patienter om tillgängligheten skulle förbättras. Även här finns i dag erfarenhet och vetenskapligt stöd för att en ökad tillgänglighet till fysiska besök i primärvården faktiskt kan minska belastningen på vårdgivaren.
Vi behöver också utveckla samarbetet mellan sjuksköterskor och läkare. »Ska det här bli ett sköterskebesök eller ett läkarbesök?« är en vanligt förekommande fundering inom svensk primärvård. Genom att i stället öka samverkan och samarbetet mellan dessa två yrkeskategorier kan man få till snabbare och säkrare patientflöden samtidigt som arbetsmiljön blir både roligare och mer utvecklande.
Bedömningarna blir snabbare och mer korrekta och onödig provtagning undviks om läkarna tidigt blir involverade i patienthandläggningen. Viktigt här är dock att erbjuda moderna verktyg så att denna tvärprofessionella samverkan även kan åtföljas av minskad administration.
Alltför mycket tid åtgår i dag till att hantera olika administrativa arbetsuppgifter. Genom att exempelvis underlätta journalföring eller intygsskrivande kan mycket tid frigöras, inte minst för läkaren. Den tiden kan sedan användas på det sätt som varje enskild vårdgivare själv finner mest angeläget i sin verksamhet. Kanske mer tid till de multisjuka patienterna, mer tid till preventivt arbete, mer tid för fortbildning eller mer tid till gemensam verksamhetsutveckling?
Vi tror att bättre vård skapas genom bättre möten, där en väl förberedd patient bidrar till att mötet med vården i större utsträckning kan användas till en mer värdeskapande dialog. Vi tror också att en läkare som i stället för att administrera får ägna mer av sin arbetstid åt patientmöten, diagnostik och handledning får en större arbetstillfredsställelse, till gagn för precis alla.
