»Skrämselrubriker om hormoner sprider onödig oro«

Rubriker som »Vår tids häxjakt har dödat en miljon« eller »Hormonbehandling kan ha gett 1 miljon kvinnor bröstcancer« [1, 2] sprider oro bland kvinnor som är i behov av behandling mot sina klimakteriebesvär. För många kvinnor undergräver dessa rubriker förtroendet för sjukvården. Kvinnorna känner sig lurade. Det främjar ett sökande efter nya, dyrare och osäkrare behandlingsvägar – ofta via nätet och sociala medier.

Den 29 augusti 2019 publicerades en stor observationsstudie i Lancet [3] om sambandet mellan bröstcancer och hormonbehandling. Enligt professor Angelica Lindén Hirschberg [4] har Lancetstudien tagit upp behandlingar som inte är moderna i dag. Studien bygger på bröstcancerfall framför allt mellan 1995 och 2005. Då behandlades de flesta kvinnor med tablettkombinationer av östrogen och kemiskt förändrat progesteron, så kallade gestagener.

År 2002 skapade den randomiserade så kallade WHI-studien (som avbröts i förtid på grund av bland annat ökad bröstcancerrisk) [5] mycket förvirring och feltolkningar om behandling med hormoner. Vi vet i dag att tillägget av det kemiskt förändrade progesteronet var den huvudsakliga orsaken till den riskökning av bröstcancer man hittat. Men ett skydd med progesteron eller progesteronliknande gestagener behövs mot oönskad endometrietillväxt.

Bioidentiskt progesteron förväxlas tyvärr allt för ofta med kemiskt förändrat progesteron (gestagen eller på engelska progestogen). I den nya Lancetstudien från augusti 2019 ingår inte studier av progesteron eller dess spegelvända form, dydrogesteron. Bioidentiskt progesteron eller dydrogesteron [6, 7] anses inte öka risken för bröstcancer åtminstone under de första fem behandlingsåren. Nya nationella hormonbehandlingar som är i samklang med internationella rutiner är på väg att etableras i Sverige [8].

I dag vet vi att transdermal östrogenbehandling till skillnad från tabletter minskar risken för trombos, gallblåsesjukdom och belastning med cirkulerande östron i blodet [9]. Men det mest framträdande budskapet i Lancetstudien är att det är farligt att vara överviktig. Det ger redan från början en större risk att utveckla bröstcancer. Även om riskökningen vid hormonbehandling inte är lika uttalad hos överviktiga kvinnor som hos normalviktiga är den totala risken för bröstcancer för överviktiga kvinnor högre. Dessutom tillkommer som bekant risker för många andra sjukdomar vid övervikt.

Lancetstudien missar att kvinnor som hamnar i tidig menopaus (före 45 års ålder) och som får hormonbehandling hamnar i samma riskprofil som om de haft sin egen hormonproduktion kvar. Kvinnor som hamnar i menopaus tidigt har en större risk för att dö oavsett orsak (inklusive för tidig död i hjärt–kärlsjukdom [10] och osteoporos) senare i livet. Dessa unga kvinnor är i desperat behov av östrogen och ska inte skrämmas med rön om ökad bröstcancerrisk.

Precis som tidigare studier visat [11] är det viktigast att notera att den totala dödligheten (oavsett orsak och inklusive bröstcancer) är 30 procent lägre i den hormonbehandlade gruppen jämfört med obehandlade kvinnor.

Hormonbehandling i tid i samband med menopausen kan hjälpa mot svettningar, vallningar, sömnstörning, sexuella problem och humörsvängningar, men också verka förebyggande mot benskörhet, ledbesvär och hjärt–kärlsjukdom. Det finns ingen snabbare och effektivare behandling mot äkta klimakteriebesvär än en hormonbehandling som rättar till obalansen i könshormonerna.