Lagändring föreslagen

  • I september 2018 föreslog Socialstyrelsen att kirurgiska ingrepp och injektioner som görs i estetiskt syfte endast ska få utföras av hälso- och sjukvårdspersonal och att IVO ska stå för tillsynen. 
  • I dag, 2 oktober 2019, meddelade regeringen att man kommer att lägga fram ett lagförslag med skärpta krav för skönhetsbehandlingar, bland annat föreslås att injektionsbehandlingar bara ska få utföras av läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Dessutom ska behandlaren vara tvungen att ha en försäkring som gör det lättare för patienten att få ersättning vid komplikationer. Lagen föreslås träda i kraft årsskiftet 2020–2021.

Med nuvarande lagstiftning är estetiska ingrepp som injektion av så kallade fillers en oreglerad marknad. Vem som helst kan utan utbildning börja injicera fillers, det är inte reglerat hur komplikationer ska hanteras och majoriteten av verksamheterna saknar plastikkirurg (och ofta även annan vårdutbildad personal). Det stora flertalet av dem som låter sig injiceras känner inte till detta, och de flesta kliniker informerar inte heller om det. 

Ett stort antal individer har drabbats av komplikationer vid injektion av fillers och fler riskerar att skadas. I det juridiska läge som råder är det inte självklart att de då får hjälp i vården. Man kan hävda, vilket gjorts i debatten, att den som tagit ett beslut att låta sig injiceras med fillers får stå sitt kast, men enligt den logiken skulle vården kanske inte heller behandla brutna ben om det visar sig att individen utsatt sig för fara då skadan uppstod.

Följande fall illustrerar ­problematiken:

En kvinna kom till vår hus­läkarmottagning med smärta glutealt. Hon hade för ett år sedan injicerats med fillers (Aquafilling) i kosmetiskt syfte. Efter ett par veckor blev området hårt och ömmande och huden blev missfärgad. Den privata kliniken erbjöd »ultraljudsmassage«, men det gav ingen förbättring. Efter tio månaders smärta och läckage från skinkorna sökte hon vård vid en landstingsdriven närakutmottagning. Där skrev man ut flukloxacillin på misstanke om abscessbildning, dock utan verkan.

Vid ankomsten till oss hade patienten fortsatt ont. Huden var hård och hyperpigmenterad och hon hade svårt att sitta då huden spruckit upp på två ställen varifrån det läckte vätska. Vi skickade remiss för ultraljud och uppmanade henne att söka vård vid försämring. Dagen efter sökte patienten till akutmottagning på sjukhus. DT-bäcken visade inflammatorisk reaktion men ingen abscess. Patienten skickades hem med rådet att ta smärtstillande.

Hon kontaktade då en privat hudläkare som tömde ut 50–60 ml gulaktig, illaluktande vätska och hänvisade patienten till akuten. Läkaren ansåg att området borde öppnas kirurgiskt och spolas rent. Patienten fick även recept på flukloxacillin och metronidazol. På akutmottagningen noterades Hb 86 g/l och CRP 34 mg/l. I samråd med kirurgjouren bedömdes dock inte läget akut. Remiss till plastikkirurgen avvisades då det inte förelåg sepsis, och patienten hänvisades i stället åter till den klinik som utfört ingreppet.

När jag träffade patienten första gången sågs en stor mängd pus/vätska subkutant i vänster klinka. Huden hade brustit centralt och en bit upp mot sakrum. Jag inciderade båda utgångarna och kunde sedan tryckta ut en pusliknande sörja av fillermaterial och fettväv. Det hela tog 45 minuter. Patienten har återkommit en gång/vecka för spolning. Enligt tillverkaren av produkten kan den semipermanenta fillermassan orsaka inflammatoriska reaktioner. Rekommenderad åtgärd är då att evakuera massan kirurgiskt; endast incision rekommenderas inte då det inte är tillräckligt. 

Patienter kommer till skada på grund av att politikerna inte röjer upp i det träsk som den estetiska industrin i Sverige utgör. De drabbade hänvisas tillbaka till mottagningar som inte har medicinsk kompetens att ta hand om komplikationer som uppstår. I stället söker patienterna till primärvård och akutmottagningar som antingen får strunta i dem eller göra suboptimala ingrepp, som i detta fall.

Arbetet som allmänläkare är utsatt och ensamt. Eftersom allmänläkare inte är subspecialister är det en säkerhet för mig och mina patienter att jag kan remittera fall som inte kan hanteras i min verksamhet. Detsamma torde gälla kollegor på akutmottagningar.

Det är dags att ny lagstiftning kommer på plats för att bli av med avarterna inom estetiska behandlingar. Fram till dess vädjar jag om hjälp från kollegor på sjukhusen. Vi måste hjälpas åt med de drabbade.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Jonas Johard är certifierad av estetiska injektionsrådet i Sverige och utför injektionsbehandlingar vid en privat skönhetsklinik.

Patienten har gett sitt godkännande till publicering.