Replik. Författarna till ett debattinlägg om förlossningsvården vänder sig mot vissa beskrivningar i boken »BB-krisen«, som skapat het debatt. Här svarar författaren Lisa Bjurwald.

Det är glädjande att se en sådan beredvillighet hos författarna till debattinlägget om svensk förlossningsvård (se länk i slutet av artikeln, red anm) att lyssna till kvinnors erfarenheter av bristerna i vården. Det enögda fokuset på medicinska framgångar har lett till bristfällig översyn och åtgärder av andra aspekter, såsom fysiskt och verbalt våld i förlossningsrummet, platsbristens och runtfraktandets konsekvenser för det psykiska måendet, med mera.

Jag och många journalistkollegor ser fram emot att följa resultaten av den nationella graviditetsenkäten, där kvinnor tillfrågas om hur de upplevt vården under och efter sin graviditet. Det är också positivt att det nu initieras långsiktiga förbättringsarbeten landet runt.

Min bok är en journalistisk granskning, inte en vetenskaplig studie. Journalistik belyser problem och negativa samhällstrender. Det granskande och problematiserande uppdraget går inte ut på att beskriva det som fungerar fint. Vi journalister vet naturligtvis att exempelvis hela Södertälje inte är en brottsplats, även om vi i en reportagebok väljer att titta närmare på stadens kriminella nätverk. Vi har också full tilltro till att våra läsare kan hålla två tankar i huvudet samtidigt. Tilltron till patienters förmåga att hantera negativ information tycks däremot vara låg inom förlossningsvården.

»Skräm inte upp kvinnorna« – i det närmaste ett budord inom detta vårdområde – är något jag granskar i boken. Kvinnor är dock vuxna människor som kan hantera negativ information utan att förvandlas till »hysterikor«. Och med den omfattande debatten om förlossningsvård känner de sig nu fria att berätta om sina upplevelser.

Nu är inte läge för en »ljusare bild«. Det är ju precis det som har varit problemet i decennier (egentligen sekler); att kvinnor fått alltför positiv, för att inte säga falsk information om att bristningar är sällsynta, att alla får plats att föda, att mediernas rubriker bara är skräckpropaganda, att kejsarsnitt är livsfarligt, att alla får tillgång till en barnmorska, och så vidare. Att försöka vrida tillbaka klockan till en tid då förlossningsvården dominerade informationsflödet och sockrade det efter behag är inte bara nedlåtande. Jag misstänker att det också är lönlöst.

Läs mer:

Sverige har en bra och säker förlossningsvård

 

»BB-krisen. Sveket vid livets början« är utgiven på Volante förlag (Stockholm); 2019.