Den nationella arbetsgruppen för EPA (entrustable professional activities; på svenska förtroendebaserade professionella aktiviteter) inom läkarprogrammen har tidigare rapporterat i Läkartidningen om sitt arbete och vad EPA innebär [1]. I korthet är EPA sådana aktiviteter som förutsätter kunskaper, färdigheter samt vetenskapligt och professionellt förhållningssätt för att kunna utföras. Konceptet används internationellt på både grund- och specialistutbildningsnivå för läkare.
Definitionen av EPA är att de
- är en del av väsentligt yrkesutövande och vanligt förekommande
- kräver specifika kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
- kan utföras självständigt inom en avgränsad tid
- är observerbar och bedömningsbar
- speglar kompetenserna som ska utvecklas.
De 10 EPA som presenteras här (Fakta 1) har tagits fram av läkare och studenter som representerar läkarutbildningarna vid samtliga lärosäten. Utvecklingsarbetet baserades på internationell litteratur och förslagen har genomgått valideringsprocesser [2]. Samtliga avser aktiviteter som ingår i en läkares dagliga arbete och som läkaren ska klara självständigt (i förhållande till handledare) första dagen som legitimerad läkare. Det är samtidigt viktigt att poängtera att de bara täcker in en del av examensmålen för läkare.
De EPA som tagits fram tydliggör för både studenter och handledare väsentliga aktiviteter som studenterna ska träna på under framför allt den patientnära delen av utbildningen. Genom upprepade träningstillfällen av hela eller delar av en enskild EPA (med efterföljande återkoppling) är det möjligt att säkerställa progression och att förbereda studenterna för det faktiska arbete som förväntas av en nylegitimerad läkare.
Det går inte att garantera att alla studenter får träna på samtliga aktiviteter i klinisk miljö och samtidigt bli observerade i tillräcklig omfattning. Inom vissa EPA kommer det att krävas träning och observationer i simulerad miljö (enbart eller som komplement till reell miljö) för att studenterna ska nå självständighet. Nästa steg i gruppens arbete är utveckling av ytterligare beskrivningar, vidare validering och implementeringsprocesser. Arbetet inkluderar flera pilotprojekt runt om i landet.
Nationella arbetsgruppen för svenska EPA: Stina Alm, Umeå; Jan Brynhildsen, Linköping; Anna Cederborg, Göteborg; Marie Dahlin, Stockholm; Mattias Ekstedt, Linköping; Christina Gummesson, Lund; Jarl Hellman, Uppsala; Hans Hjelmqvist, Örebro; Magnus Hultin, Umeå; Katarina Jood, Göteborg; Anders Kald, Linköping; Charlotte Leanderson, Stockholm; Bertil Lindahl, Uppsala; Riitta Möller, Stockholm; Björn Rosengren, Lund; Anders Själander, Umeå; Peter J Svensson, Lund; Stefan Särnblad, Örebro; Alexander Tejera, Lund.
Fakta 1. 10 nationella EPA för läkares grundutbildning
- Inhämta anamnes och genomföra relevant statusundersökning
- Prioritera arbetsdiagnos bland relevanta differentialdiagnoser
- Upprätta en initial utredningsplan
- Formulera en initial åtgärdsplan och genomföra behandling
- Identifiera behov av och initiera preventiva åtgärder
- Genomföra allmänna medicinska procedurer
- Identifiera patienter i behov av akut vård och genomföra ett primärt omhändertagande
- Dokumentera samt utfärda recept och intyg
- Samarbeta inom hälso- och sjukvården och med professioner i andra delar av samhället
- Bidra till säkerhetskultur inom vården
Referenser
- Rosengren B, Möller R, Hellman J, et al. EPA – en modell för att träna och bedöma dagligt läkarjobb. Läkartidningen. 2019;116:FMST.
- Taylor DR, Park YS, Egan R, et al. EQual, a novel rubric to evaluate entrustable professional activities for quality and structure. Acad Med. 2017;92(11S):S110-7.
