Ge patienter med astma ökad rätt till behandling och uppföljning

Astma, och särskilt svår astma, innebär en hög belastning på hälso- och sjukvården och har stor påverkan på patienternas liv. Trots behandlingsriktlinjer nås sällan behandlingsmålen, och minst hälften av alla patienter har en okontrollerad sjukdom. Det finns därför ett behov av att höja målsättningen och förväntningarna avseende diagnostik, behandling och uppföljning hos denna patientgrupp.

Som representanter för patientorganisationen och professionen har vi arbetat fram sju punkter som beskriver vad patienter bör kunna förvänta sig beträffande jämlik vård och behandling av astma samt vad som bör utgöra grundläggande patienträttigheter.

Bedömning och diagnos. Astma är en både under- och överdiagnostiserad sjukdom [1]. I många fall är det svårt att fastställa korrekt diagnos, vilket kan leda till att patienter blir utan en effektiv behandling, med sämre hälsa som följd.

Utbildning, stöd och behandlingsplan. Utbildning, stöd till egenvård och en skriftlig behandlingsplan är centrala åtgärder för denna patientgrupp [2]. Vår erfarenhet är att få patienter erbjuds en behandlingsplan, vilket även visas i en svensk studie [3]. En nationell certifiering av astma-, allergi-, och KOL-mottagningar i primärvården kan bidra till att kompetens och nödvändiga resurser finns tillgängliga.

Uppföljning efter akutbesök. Patienter som genomgått en exacerbation bör erbjudas återbesök inom 6 veckor [2]. Författarnas bedömning är att detta sällan sker. Det saknas ofta en struktur i hälso- och sjukvårdsorganisationen som kan garantera att patienten blir omhändertagen på rätt kompetensnivå i anslutning till akut insjuknande.

Remiss till högre vårdnivå. Vid okontrollerad astma bör systematisk utredning och bedömning genomföras. Detta för att urskilja om tillståndet beror på svår astma eller att patienten är svårbehandlad på grund av andra faktorer, exempelvis låg följsamhet till behandling eller samsjuklighet [4]. Patienter med god inhalationsteknik och följsamhet till behandling som ändå inte uppnår adekvat symtomkontroll trots hög dos av inhalerade kortikosteroider (ICS) i kombination med långverkande beta-2-agonister (LABA) bör bedömas vid specialistmottagning.

Individanpassad behandling. Biologiska läkemedel minskar exacerbationer och behovet av perorala kortikosteroider (OCS) samt förbättrar patienternas astmakontroll och livskvalitet [5]. För patienter med svår allergisk astma har anti-IgE-behandling funnits i 15 år, och de senaste åren har andra biologiska läkemedel mot svår eosinofil astma introducerats på marknaden. En mer individanpassad behandling vid svår astma kräver tillgång till specialistkunskap. Det är också viktigt att det finns kännedom om nya behandlingsmöjligheter i hela vårdkedjan. Regelbunden behandling med perorala kortikosteroider ska inte ske utan specialistbedömning.

Tillgång till specialist. Patienter med svår astma har rätt att få regelbunden högkvalitativ uppföljning oavsett var i landet de bor. I dag finns stora regionala skillnader beträffande patienternas möjlighet att få specialistvård och adekvat behandling, vilket resulterat i en ojämlik vård [6].

Högkvalitativ uppföljning. Trots behandlingsriktlinjer nås sällan behandlingsmålen vid astma. Minst hälften av alla patienter har en okontrollerad sjukdom, och Astma- och allergiförbundet får regelbundet samtal från uppgivna patienter som inte får den hjälp de behöver. Det finns därför ett behov av att förbättra vården av denna patientgrupp och höja målsättningen och förväntningarna avseende diagnostik, behandling och uppföljning.

Genom att höja kunskapsnivån om astma och dess olika fenotyper på alla vårdnivåer kan vi också öka möjligheterna för att patienter med svår astma identifieras och behandlas av specialister.