Denna webbplats vänder sig till läkare

Ätstörningsvården i Region Stockholm ska fungera bättre

Ätstörningsvården i Stockholm ska fungera bättre

Ätstörningsvården i Stockholmsregionen ska fungera bättre. Ingen person som insjuknar ska gå oupptäckt, och ingen ska behöva vänta på behandling. Individanpassad behandling ska leda till att fler blir friska, skriver Sandra Ivanovic Rubin (MP), ordförande i psykiatriutskottet, Region Stockholm (4 kommentarer)

Chat GPT genererade falska referenser

Chat GPT gav falska referenser

Chat GPT tycks utan problem kunna fabricera, formatera och presentera referenser som självklara fakta, och verkar långt ifrån mogen för seriösa medicinska sökningar. Tills den förhoppningsvis blir det får vi fortsätta med databassökningar »för hand«, skriver Hans Olsson. (1 kommentar)

Läkarens roll vid sjukersättning

Apropå! Läkarens roll vid sjukersättning

För gemene man faller det sig nog naturligt att en ortoped som jag ska kunna uttala sig om en persons arbetsförmåga. Det framstår emellertid allt klarare att patienten, och eventuellt patientens arbetsgivare, i många fall kan beskriva detta mycket bättre, skriver Sten Gibson.

Fortfarande viktigt att bojkotta vissa läkemedel

Fortfarande viktigt att bojkotta vissa läkemedel

I dag ser vi exempel på både lyckade och mindre lyckade bojkotter mot bolag som fortsätter att verka i Ryssland. Skulle det gå att göra något när det gäller förskrivning av läkemedel? Mikael Hasselgren har genomfört en personlig förskrivningsbojkott. (5 kommentarer)

Finns det dåliga läkare i Sverige?

Apropå! Finns det dåliga läkare i Sverige?

På min vårdcentral möter jag ofta frustrerade patienter som beklagar sig över att de träffat en »dåliga läkare«. Men var ligger egentligen sanningen? Finns det dåliga läkare i Sverige? Det frågar sig Alexander Dangler. (14 kommentarer)

Paradigmskifte inom behandling av Alzheimers sjukdom

Paradigmskifte inom behandling av Alzheimers sjukdom

Vi kommer sannolikt att se en kraftigt ökad forskning inom tidig diagnostik, men framför allt för att ta fram nya läkemedel med kompletterande verkningsmekanismer för att i kombination med antikroppar ge bättre klinisk effekt vid Alzheimers sjukdom, skriver Anders Wimo och medförfattare.

Inga unika etiska frågor vid helgenomsekvensering

Inga unika etiska frågor vid genetisk analys av arvsmassan

Vi läste med intresse det uttalande om etiska problem kring helgenomsekvensering som Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik nyligen publicerade. Vi ser fram emot en fortsatt dialog kring detta centrala ämne för den genetiska diagnostiken, skriver Hans Ehrencrona och medförfattare.

Handledning är eftersatt trots larm om allvarliga brister

Handledning är eftersatt trots larm om allvarliga brister

Bristande handledningsstruktur synliggörs när utbildningssystemet nu ställs om. För att klara utbildningsuppdraget och säkerställa patientsäkerheten måste handledning fördelas på flera specialister och ST-läkare och utgöra en självklar del av vårt arbete, skriver Caroline Barner och medförfattare. (2 kommentarer)

Apropå! Vi behöver mat, inte tobak

Apropå! Världen behöver mat, inte tobak

WHO:s tema för den tobaksfria dagen som infaller 31 maj varje år är i år »Vi behöver mat, inte tobak«. Temat bör inspirera läkare att förkovra sig i tobaksavvänjning – kanske rentav i sin egen, skriver Matz Larsson. (2 kommentarer)

Var är stödet till privatpraktikerna?

Var är Läkarförbundets stöd till privatpraktikerna?

Vi uppmanar till en diskussion om förbundets oklara stöd till privatpraktikerna, ett fenomen som vi tror speglar ett växande problem: att läkarens uppgift i en personlig kontakt med sina patienter – det vi kallar läkaren som doktor – eroderas, skriver Rolf Künstlicher och medförfattare.

Frågor om könsdysfori hos barn besvaras bara av mer forskning

Frågor om könsdysfori hos barn besvaras bara av mer forskning

Tills det säkrare kan avgöras vilka som i längden kan uppnå bättre psykisk hälsa av att medicinskt förändra sin friska kropp har den svenska vården nu valt att vara betydligt mer försiktig, skriver Mats Reimer. (3 kommentarer)

Långtidsbehandling med antidepressiva saknar evidens

Evidens för långtidsbehandling med antidepressiva saknas

Studier ger vid handen att det i nuläget saknas vetenskapligt stöd för förlängd behandling med antidepressiva i syfte att förebygga återfall vid depression. Är det dags för en omprövning av riktlinjerna? Frågan ställs av André Marx och Göran Högberg. (18 kommentarer)

Apropå! Hur triagering kan ta steget in i framtiden

Apropå! Hur triagering kan ta steget in i framtiden

När triage uppfanns under Napoleonkrigen var det ett sätt att prioritera resurser utifrån behov och se till att de som var i störst behov av vård fick det, medan övriga blev utan. I dag innebär triagering en sortering som i första hand utgår från ekonomiska styrmedel. Ett nytänkande behövs, skriver Alexander Dangler. (4 kommentarer)

Brösttomosyntes inom screening – vad väntar vi på?

Tomosyntes inom screening för bröstcancer – varför ska vi vänta?

Brösttomosyntes rekommenderas inte i svensk bröstcancerscreening enligt Socialstyrelsens förslag till reviderade riktlinjer. Vi ifrågasätter om det är acceptabelt att inte införa tomosyntes när tekniken upptäcker betydligt fler tumörer än vanlig mammografi, skriver Simon Rosenqvist och medförfattare.

Hälsolitteracitet bör vara centralt i flyktingmottagandet

Hälsolitteracitet bör vara central i flyktingmottagandet

Basala kognitiva färdigheter som läs-, skriv- och räkneförmåga är en förutsättning för en god hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet bör vara central i flyktingmottagandet i Sverige. Ukrainska psykologer som själva är flyktingar i Sverige kan vara en viktig resurs i arbetet, skriver Solvig Ekblad och medförfattare.

Vilka hade förhöjd risk för svår covid-19 under första omikronvågen?

Vilka hade ökad risk för svår covid vid första omikronvågen?

I en medicinsk kommentar i LT presenteras en värderingsmatris för vilka patientgrupper med covid-19 som borde prioriteras för behandling med läkemedlet nirmatrelvir/ritonavir. Vi har haft som mål att utifrån nationella hälsodata beskriva risken för svår covid-19 för att kunna utvärdera relevansen av den föreslagna prioriteringen av riskgrupper, skriver Erik Wahlström och medförfattare.

Kunskap om evidensbaserad vaccinationsmetod blev inte spridd inom sjukvården

Kunskap om vaccinationsmetod blev inte spridd inom sjukvården

Vi har försökt sprida kunskap om ett optimalt sätt att injicera i deltamuskeln för att undvika långvarig rörelsesmärta i axeln efter en misslyckad vaccination. Vi nås dock fortfarande av e-post och telefon från drabbade individer som berättar om okunskap om detta inom vården, skriver Leif Gothefors och Martin Fahlén. (3 kommentarer)

Alkoholprevention i primärvården – ny agenda efterlyses

Alkoholprevention i primärvården – ny agenda behövs

Forskning är angelägen för att förbättra vårdens alkoholpreventiva arbete. Forskningen om pragmatisk screening är begränsad, och många frågor är obesvarade. Vi efterlyser en ny forskningsagenda, skriver Per Nilsen och medförfattare. (1 kommentar)

Apropå! Ned med »diktatorerna«!

Apropå! Dags att störta »diktatorerna«

Min uppmaning i rubriken gäller alla kollegor, inte minst på sjukhus, som fortfarande dikterar sina journaler, skriver Gunnar O Klein och föreslår att alla vårdgivare skriver själva. (12 kommentarer)

Debatten om Chat GPT missar teknikens systemskakande effekter

Debatten om Chat GPT missar de systemskakande effekterna av AI

Hälsosystemets aktörer tar inte chattbotarna på allvar. Debatten missar teknikens systemskakande effekter. Undervisning, forskning och klinik blir aldrig desamma, förutspår David Ebbevi. (5 kommentarer)