Sveriges apoteksförening har i en debattartikel i DN presenterat en undersökning som visar att apoteken korrigerar cirka 850 000 recept per år. Detta är en imponerande siffra som förstås är menad att få folk att höja på ögonbrynen. Siffran motsvarar cirka 0,8 procent av alla recept.

Många av korrigeringarna anges vara av mindre vikt och hänger samman med regelverket för förmånsstatus, lagerhållning eller makuleringar. En mindre del av dem skulle dock oupptäckta, enligt den läkare som granskat förskrivningarna, kunnat leda till allvarlig skada och sjukhusvård för patienten. Enligt artikelförfattarnas räknemetod rör det sig om 24 000 recept.

Siffrorna är som sagt extrapolerade och måste tas med flera nypor salt. Många av felen skulle säkert upptäckts ändå av förskrivaren eller i nästa led av vårdkedjan ­eller av patienten och anhöriga.

Men för att minska antalet fel som trots allt uppstår föreslår artikelförfattarna att farmaceuter dels får större rätt att hantera korrigering av recept utan att inhämta samtycke, dels i begränsad omfattning ska kunna förskriva läkemedel. De anser också att det finns stor potential för apotekens personal att genomföra läkemedelssamtal och mer omfattande genomgångar av patientens läkemedelsanvändning.

Sedan omregleringen av apoteken 2009 blir de stora kedjorna allt större och de små enskilt drivna allt färre. De tre största kedjorna Apoteket AB, Apoteket Hjärtat och Kronans apotek står nu för 75 procent av alla apotek. Det är en prispressad bransch, många regleringar styr och det är tydligt att stordriftsfördelar är viktigt.  

Handel med receptbelagda läkemedel står ganska konstant för 75 procent av omsättningen, medan handeln med smink, plåster med mera ökar. Det apoteken också vill utveckla är bland annat läkemedelsrådgivning och att lyckas ta större plats i vårdkedjan och få ersättning för det. 

Siffrorna med antalet fel är trots allt intressanta. Resurser går åt till onödiga kontakter mellan förskrivare och apotekspersonal. Undersökningen visar också att apoteken i vissa fall underlåter att kontakta vården. Lösningen är dock inte att sprida ansvar och läkemedelsförskrivning på fler händer. Att vissa delar av regelverket bör förenklas är ganska klart. Det måste också bli enkelt att kommunicera mellan vård och apotek, inte bara via telefon.

Apoteken ska inte heller rätta till fel som inte ska behöva uppstå. Vår inställning är att det ska bli rätt från början.

Vården ska bedrivas inom vården. Här finns all information, utredningsresurser och kompetens utifrån varje patients särskilda förutsättningar. Läkaren är den som har hela bilden. Vad vi behöver är bättre förskrivarstöd som är uppdaterade om läkemedlens status, som gör rimlighetskontroller och är kopplade till aktuell patient. Förskrivare ska enkelt kunna ordinera generika som patienten lätt känner igen och inte riskerar att blanda ihop. Vi ska också ha användbara beslutsstöd.

Vidare arbetar Läkarförbundet och de lokala läkemedelskommittéerna med att tydliggöra ansvaret för patientens samlade läkemedelslista. I samband med arbetet med nationella ordinationsdatabasen (NOD) kommer också patientens hela behandling att bli överskådlig, och genomförda läkemedelsgenomgångar blir tydligare. 

Vi arbetar också för en bättre utbildning i klinisk farmakologi för AT-läkare och bevakar specialistläkarnas fortbildning. Vi vill också ha fast läkarkontakt, kontinuitet och större fokus på patient–läkarmötet. Häri ligger att få bort onödiga arbetsuppgifter och att öka andelen undersköterskor och sekreterare.

Debattörerna efterlyser också forum för diskussion.  En omfattande dialog sker redan. Exempelvis ingår Läkarförbundet i högnivågruppen för den nationella läkemedelsstrategin, vi deltar i rundabordssamtal med berörda myndigheter och i statliga utredningar. Här ingår även Sveriges apoteksförening till stor del.

Fel vid förskrivning innebär ett resurs­slöseri och risk för skada och ska minska. Den viktigaste åtgärden är att det blir rätt från början. Det ska också vara enkelt med kontakt och återkoppling mellan vård och apotek vid behov. Som debattinlägg är Sveriges apoteksförenings granskning en välkommen väckarklocka för bättre informationsstöd och för mer tid i vården.