Denna webbplats vänder sig till läkare

Apropå! Hur triagering kan ta steget in i framtiden

Apropå! Hur triagering kan ta steget in i framtiden

När triage uppfanns under Napoleonkrigen var det ett sätt att prioritera resurser utifrån behov och se till att de som var i störst behov av vård fick det, medan övriga blev utan. I dag innebär triagering en sortering som i första hand utgår från ekonomiska styrmedel. Ett nytänkande behövs, skriver Alexander Dangler. (4 kommentarer)

Läkarförbundet är taggade inför avtalsrörelsen 2024!

Läkarförbundet är taggade inför avtalsrörelsen 2024!

»Vi behöver ett nytt avtal som ger oss bättre lön, villkor och arbetsmiljö. Det förtjänar vi, och det förtjänar Sveriges patienter.«

Brösttomosyntes inom screening – vad väntar vi på?

Tomosyntes inom screening för bröstcancer – varför ska vi vänta?

Brösttomosyntes rekommenderas inte i svensk bröstcancerscreening enligt Socialstyrelsens förslag till reviderade riktlinjer. Vi ifrågasätter om det är acceptabelt att inte införa tomosyntes när tekniken upptäcker betydligt fler tumörer än vanlig mammografi, skriver Simon Rosenqvist och medförfattare.

Hälsolitteracitet bör vara centralt i flyktingmottagandet

Hälsolitteracitet bör vara central i flyktingmottagandet

Basala kognitiva färdigheter som läs-, skriv- och räkneförmåga är en förutsättning för en god hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet bör vara central i flyktingmottagandet i Sverige. Ukrainska psykologer som själva är flyktingar i Sverige kan vara en viktig resurs i arbetet, skriver Solvig Ekblad och medförfattare.

Vilka hade förhöjd risk för svår covid-19 under första omikronvågen?

Vilka hade ökad risk för svår covid vid första omikronvågen?

I en medicinsk kommentar i LT presenteras en värderingsmatris för vilka patientgrupper med covid-19 som borde prioriteras för behandling med läkemedlet nirmatrelvir/ritonavir. Vi har haft som mål att utifrån nationella hälsodata beskriva risken för svår covid-19 för att kunna utvärdera relevansen av den föreslagna prioriteringen av riskgrupper, skriver Erik Wahlström och medförfattare.

Kunskap om evidensbaserad vaccinationsmetod blev inte spridd inom sjukvården

Kunskap om vaccinationsmetod blev inte spridd inom sjukvården

Vi har försökt sprida kunskap om ett optimalt sätt att injicera i deltamuskeln för att undvika långvarig rörelsesmärta i axeln efter en misslyckad vaccination. Vi nås dock fortfarande av e-post och telefon från drabbade individer som berättar om okunskap om detta inom vården, skriver Leif Gothefors och Martin Fahlén. (3 kommentarer)

Alkoholprevention i primärvården – ny agenda efterlyses

Alkoholprevention i primärvården – ny agenda behövs

Forskning är angelägen för att förbättra vårdens alkoholpreventiva arbete. Forskningen om pragmatisk screening är begränsad, och många frågor är obesvarade. Vi efterlyser en ny forskningsagenda, skriver Per Nilsen och medförfattare. (1 kommentar)

Apropå! Ned med »diktatorerna«!

Apropå! Dags att störta »diktatorerna«

Min uppmaning i rubriken gäller alla kollegor, inte minst på sjukhus, som fortfarande dikterar sina journaler, skriver Gunnar O Klein och föreslår att alla vårdgivare skriver själva. (12 kommentarer)

Debatten om Chat GPT missar teknikens systemskakande effekter

Debatten om Chat GPT missar de systemskakande effekterna av AI

Hälsosystemets aktörer tar inte chattbotarna på allvar. Debatten missar teknikens systemskakande effekter. Undervisning, forskning och klinik blir aldrig desamma, förutspår David Ebbevi. (5 kommentarer)

Dags för ännu ett avsnitt av Medicinens ABC

Förhoppningen är att denna artikel, liksom övriga ABC-artiklar, ska bidra till praktisk handledning och därmed ökad kunskap om det område som avhandlas.

Momentum för svensk primärvård

Momentum för svensk primärvård

»En förbättrad arbetsmiljö är den enskilt viktigaste faktorn för att utveckla, motivera och behålla medarbetare inom primärvården.« (2 kommentarer)

Sverige behöver fler njurdonatorer

Sverige behöver fler levande njurdonatorer

Eftersom njurdonationer från levande donatorer stadigt minskat har Socialstyrelsen tagit fram ett nationellt informationsmaterial. Vi hoppas att vårt arbete kan bidra till att fler njursjuka personer får möjlighet till livräddande och livskvalitetshöjande behandling, skriver Anna Aldehag och Thomas Lindén.

FHM: Viktigt att värna förtroendet för våra vaccinationer

Viktigt värna förtroendet för vaccinationer

Den internationella vaccinationsveckan har i år temat »The big catch-up«. Syftet är att kraftsamla för att nå upp till de nivåer av vaccination som sågs globalt före pandemin. I Sverige är förtroendet för vaccinationer mycket högt. För att upprätthålla förtroendet är det viktigt att understryka det etiska perspektivet på läkemedelsbehandling, inklusive vaccinationer, skriver Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

EU-kommissionen: »Vi måste skapa en inre marknad för läkemedel«

EU-kommissionen: »Måste skapa en inre marknad för läkemedel«

EU:s läkemedelsindustri måste förbli ledande när det gäller innovation, samtidigt som vi måste se till att EU:s regler bidrar till att föra ut innovationer till invånare och patienter i hela EU, skriver Margaritis Schinas, vice ordförande, EU-kommissionen och Stella Kyriakides, EU:s hälsokommissionär.

Antibiotikakänslighet: Är dagens SIR-system patientsäkert?

Antibiotikakänslighet: Är dagens SIR-system patientsäkert?

2019 lanserades begreppet »susceptible, increased exposure«, vilket återgavs i en artikel i Läkartidningen. Författarna betonar att »man måste, för att rätt utnyttja ett resistensmönster, känna till hur man ökar förekomsten av antibiotika i infektionshärden.« Hur många läkare klarar detta? Det undrar Lars G Burman och Claes Schalén.

Inte alltid bäst att bevara graviditeten

Inte alltid bäst att försöka bevara graviditeten till varje pris

Under en lång verksamhet inom obstretik och gynekologi har jag tagit hand om ett flertal kvinnor som blivit inlagda vecka 20–21 på grund av hotande eller pågående missfall. Just denna tidsperiod ställer stora krav på att vi kan ge bästa möjliga hjälp i varje enskilt fall, skriver Christian Falconer.

Viktigt att vi vässar insatserna för barn med autismdiagnos

Viktigt att vi vässar insatserna för barn med diagnosen autism

Vi vill betona vikten av att ge alla barn med autism bästa möjliga förutsättningar från förskoleåldern och framåt. För att det ska kunna ske måste samhället satsa på utbildning och kvalitetssäkring utifrån gemensamma nationella riktlinjer, skriver Lise Pettersson Roll och Sven Bölte.

Replik: Vi har inte gjort anspråk på att täcka fältet fullständigt

Replik: Vi har inte gjort anspråk på att täcka fältet fullständigt

Vi är tacksamma för att neuromuskulär träning lyfts fram, men ser fram emot att den vetenskapliga dokumentationen bakom dess effektivitet byggs upp enligt de principer som vi tidigare listat, skriver Bengt Håkanson och medförfattare i sin replik i en debatt i LT om antirefluxtekniker.

Antirefluxtekniker: Kritisk granskning av kritisk bedömning

Antirefluxtekniker: Kritisk granskning av kritisk bedömning

I en översiktsartikel i Läkartidningen presenteras en kritisk bedömning av nya minimalinvasiva antirefluxtekniker. Författarna till denna replik är kritiska till att neuromuskulär träning inte togs upp i artikeln. (1 kommentar)

Dags att tänka på pensionen!

Dags att tänka på pensionen!

»Varken arbetsgivaren, KPA Pension, Skandia eller Läkarförbundet kan ge rådgivning om läkarens pension, utan endast informera om de olika alternativen ...«