Man är inte värd mindre vård eller läkemedel för att man inte arbetar
»När TLV fattar beslut ska vi ta hänsyn till människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen«, skriver Dougals Lundin och Leif Lundquist som kommentar till SBU:s inlägg i frågan om att göra prioriteringar utifrån produktivitet. (1 kommentar)
Vården av sköra äldre behöver förbättras
»Kontinuitet och tillgänglighet måste prioriteras för dem som har de största medicinska behoven.«
Bättre hushållning med förändrat arbetssätt
Stadigt ökande patientflöden och brist på vårdplatser är vardag inom akutsjukvården i Region Skåne och på många andra håll i Sverige. Patientsäkerhetsaspekterna på detta har ventilerats flitigt, bland annat här i Läkartidningen. Den vetenskapliga litteraturen präglas av brist på konsensus kring definitioner och problemformuleringar [1], vilket försämrar förutsättningarna för att angripa akutsjukvårdens problem på ett […] (1 kommentar)
Palliativ patientmakt
Patientmaktsutredningens förslag [1] innehåller inte mycket nytt, men det klargör två punkter som blivit viktiga inom svensk sjukvård. Beslutskompetenta patienter (som inte lider av någon allvarlig psykisk störning) har en absolut vetorätt mot hälso- och sjukvården. De har till och med rätt att avsäga sig livsuppehållande behandlingar. Och då alternativa terapier står till buds har […] (4 kommentarer)
»Medikaliserande« sjukskrivning hot mot rehabiliteringen
Doktorns bedömning kommer alltid att behövas, men den ska kanske inte styra som den gör i dag, skriver Ove Andersson och Ulf Hallgårde. (11 kommentarer)
Forskningsfusk är bedrägeri
Niels Lynøe och Göran Lambertz föreslår i Läkartidningen att forskningsfusk ska göras straffbart [1]. I dag är det främst universitetens rektorer som har att utreda och beivra avsteg från god forskningssed, medan Lynøe och Lambertz önskar att saken borde hanteras i en mer etablerad och rättssäker ordning. Jag tycker att det är ett bra förslag […] (3 kommentarer)
Redovisat forskningsfusk bara toppen av isberget?
Fall 1. En inom området välkänd kollega rapporterade inom ett par år kring 1990 stora studier över barn med komjölksallergi. Data är för den insatte diskutabla eftersom karaktäristik och diagnostik av barnen inte verkar stämma. Jag skulle 1993 tillsammans med en grupp kollegor skriva en översiktsartikel i ämnet. Jag utformade manus. Jag skrev till universitetet […] (1 kommentar)