Denna webbplats vänder sig till läkare

God och nära vård – men när?

God och nära vård – men när?

Signerat Det har inte blivit bättre för patienterna, primärvårdens andel av resurserna har inte ökat, och andelen specialister i allmänmedicin fortsätter att minska. (4 kommentarer)

Dags att uppdatera riktlinjerna för vård vid depression?

Dags att uppdatera riktlinjerna för vård vid depression?

Debatt De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom leder till att deprimerade patienter i Sverige får vård på tvärs mot vetenskapen, med sämre behandlingsresultat och ökade samhällskostnader som följd, skriver Peter Ankarberg. (4 kommentarer)

Läs vår special med fokus på dagens neurologi

Inledare När det gäller läkemedelsbehandling pekas på att allt fler patienter med svår migrän får behandling med läkemedel av typen CGRP-hämmare. Samtidigt finns det stora skillnader mellan olika delar av landet och brist på neurologer pekas ut som en viktig orsak.

Säkra screening och triagering inom BUP

Säkra screening och triagering vid psykiska symtom hos unga

Debatt Strukturerade metoder är nödvändiga vid screening och triagering inom BUP, men riskerna är stora när bristfälliga eller otillräckligt utprövade metoder införs. Vårdkedjan börjar med screening och triagering, och för att fånga upp dem med störst behov måste bästa tillgängliga kunskap få vägleda även där, skriver Matti Cervin och Tord Ivarsson.

Sluta att behandla SKR som en myndighet

Sluta att behandla SKR som en myndighet

Signerat Det är dags att regeringen och dess myndigheter kliver ner från åskådarläktaren och börjar ta ett större ansvar för svensk hälso- och sjukvård. (3 kommentarer)

Jämlik palliativ vård är samhällets ansvar

Jämlik palliativ vård är samhällets ansvar

Debatt Under coronapandemin har diskussionen om palliativ vård aktualiserats ur delvis nya perspektiv, som inte alltid stämmer med vad vården är eller borde vara. Nu finns en svensk översättning av del 2 av IAHPC:s definition av palliativ vård. Myndigheter, lärosäten, politiker och beslutsfattare behöver snarast agera i enlighet med de krav som lyfts fram där, skriver Carl Johan Fürst och medförfattare.

Ökad statlig styrning stärker krisberedskapen

Ökad statlig styrning stärker krisberedskapen

Signerat »Läkarförbundet påpekar också vikten av att staten tar ett helhetsgrepp via sina myndigheter och tillser att regioner och kommuner säkerställer den försörjning som krävs av läkemedel, sjukvårdsmateriel och kompetens i vardagen ...«

Relationen mellan patient och läkare behöver värnas

Patient–läkarrelationen behöver värnas och tränas

Debatt Möjlighet till kontinuitet i läkar–patientkontakten på arbetsplatsen underlättar för läkaren att utnyttja sin kompetens och fördjupa relationen till sina patienter samt förbättra kvaliteten i den medicinska vården, skriver Viktor Skobe och medförfattare. (2 kommentarer)

Rättsosäkert när system för avvikelser används felaktigt

Rättsosäkert när systemet för avvikelser används felaktigt

Debatt Efter införandet av patientsäkerhetslagen har det blivit tydligt att strukturerat patientsäkerhetsarbete inte är rutin i alla verksamheter, och att alla arbetsgivare inte är medvetna om dess syfte. Detta är mycket allvarligt, skriver Ylva Vladic Stjernholm.

Läs om jourkomp, listningstak och kritiserad läkare

Inledare I denna utgåva tar vi, som vanligt, upp flera aktuella frågor för läkarkollektivet. En sådan fråga är om primärvården på Gotland (se artikel på sidan 1274). Där ska man nu utreda en form av listningstak för hela den gotländska primärvården. I dag finns det ett listningstak för en enda vårdcentral, Visborg, och där menar specialistläkaren […]

Öppenhet krävs kring FHM:s prioritering av vaccinationer

Öppenhet krävs kring prioritering av vaccinationer

Debatt I vilken ordning olika grupper av befolkningen vaccineras mot covid-19 är bokstavligen livsviktigt. Folkhälsomyndighetens beslut bör därför grundas på systematiska och transparenta processer där prioriteringsfrågor och etiska dilemman definieras noggrant, skriver Ulf Näslund. (1 kommentar)

Läkarförbundet har lyckats väl i löneförhandlingar

Lönerna i fokus för förbundet

Debatt Läkarförbundet delar synen på flera av de utmaningar som Gustav Stålhammar tar upp i sitt debattinlägg i Läkartidningen, men en hel del förtydliganden behöver göras, skriver Sofia Rydgren Stale, Läkarförbundets ordförande. (4 kommentarer)

Förbundet behöver lägga mer kraft på våra kärnfrågor

Förbundet lyckas inte tillvarata medlemmarnas intressen

Debatt Läkarförbundet behöver lägga mer kraft på kärnfrågorna och mindre på annat. Om vi lyckas förbättra våra löner, tillfredsställelsen med vårt yrkesval, möjligheterna till forskning, vårdens tillgänglighet, utsikterna att göra våra patienter verkligt nöjda och vår administrativa börda kan vi nog stå ut med en lunchrast i stället för måltidsuppehåll, skriver Gustav Stålhammar. (2 kommentarer)

Vaccin från 12 år: När det obegripliga blir begripligt

Debatt Magnus Burling och medförfattare finner, i en tidigare debattartikel i Läkartidningen, att det är orimligt att Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination för barn från 12 års ålder. I sin slutreplik skriver de att förutsättningen för deras resonemang är att en majoritet av experter kan ha fel och att en minoritet kan ha rätt, och de efterlyser även en öppen inställning i debatten. (2 kommentarer)

Förbättrat tolkningsstöd för kliniskt kemiska analysresultat

Förbättrat tolkningsstöd för kliniskt kemiska analysresultat

Debatt Den diagnostiska informationen inom laboratoriemedicinen underutnyttjas. Vi vill därför uppmärksamma läkarkåren på att det nu finns en ny nationell rekommendation för standardisering och förbättrad svarshantering för kliniskt kemiska analyser, skriver Ivar Tjernberg och medförfattare.

Hög tid att definiera och organisera intermediärvården i Sverige

Dags att definiera och organisera den svenska intermediärvården

Debatt Pandemin har satt fokus på ett antal utmaningar för intermediärvården. Vi avser att bjuda in representanter för övriga intermediärvårdsenheter i Sverige till ett möte inom en snar framtid. Det är hög tid att definiera och organisera intermediärvården i Sverige, skriver Christian Unge och medförfattare. (5 kommentarer)

Fungerande vård behöver platser inom Iva och Ima

Inledare Möjligtvis kan den pressade situationen lättas genom en utbyggnad av intermediära vårdplatser (Ima) framöver. Tanken då är att Ima precis som under pandemin ska kunna fungera som avlastning och komplement till intensivvård.

Regionerna har misslyckats – dags att staten tar över ansvaret

Regionerna har misslyckats – dags att staten tar över ansvaret

Signerat Återigen tvingas vi konstatera att regionerna inte tar sitt lagstadgade ansvar på allvar.

Vem är ett reellt hot mot vetenskap och beprövad erfarenhet

Vem är ett hot mot vetenskap och beprövad erfarenhet?

Debatt I stället för att svartlista konspirationsteoretiker i sociala medier vore det bättre att de som arbetar med barn och covid-19 är mer noga med att publicera kunskapsunderlaget för sina ställningstaganden och inte enbart slutsatserna i sammandrag, skriver Josef Milerad. (10 kommentarer)

Vaccin från 12 år – mot vetenskap och beprövad erfarenhet

Vaccin från 12 år – mot vetenskap och beprövad erfarenhet

Debatt Folkhälsomyndigheten har beslutat sig för att rekommendera vaccination för barn från 12 års ålder, vilket är obegripligt. Om man beslutar sig för att introducera en läkemedelsbehandling till 100 000-tals barn får det inte finnas något som helst tvivel om huruvida nyttan överstiger riskerna, skriver Magnus Burling och medförfattare. (4 kommentarer)

1 … 30 31 32 33 34 … 162