Dödshjälp befriar inte en läkare från medicinskt ansvar
Dödshjälp är ett uppgivande och ett avvisande av medicinska metoder. Att driva läkare att arbeta efter metoder som strider mot deras kunnande och medicinska ansvar är att underminera vården. Människors vilja ersätter läkaretiken och leder till modlöshet och brist på hopp. Det skriver Brita Hännestrand. (15 kommentarer)
Friska ekosystem är avgörande för människans liv och hälsa
Det finns inget skrämmande i viruset sars-cov-2 som sådant, det är vår fortsatta ignorans om människans del i ekosystemen som är det största hotet. Det är inte längre en fråga huruvida något behöver göras utan hur det ska göras. Det är bråttom, skriver Birgitta Evengård och Tomas Thierfelder. (3 kommentarer)
Uppföljning av handledskirurgi gjordes digitalt under pandemin
I Lund opererades patienter med radiusfrakturer även under pandemin. Men rehabilitering och avgipsning fick ske via digitalt stöd. En av lärdomarna är, enligt artikelförfattarna, att med nya digitala lösningar måste användargränssnittet anpassas så att även de mest datorovana blir bekväma. (1 kommentar)
Omarbetad definition av smärta
Tidigare i år publicerades en ny definition av smärta, tillsammans med sex ledmeningar för att tydliggöra vad den innebär. Dessa kan tyckas självklara, men kan förhoppningsvis göra att patienter slipper mötas av okunniga utlåtanden, skriver Johan Hambraeus. (3 kommentarer)
Fyra förslag för primärvården utifrån lärdomar av pandemin
Lag om listning på allmänläkare, en nationell allmänmedicinsk forskningsfond och fortbildningstid, medicinskt ansvarig läkare i kommunal vård och allmänläkare involverade i styrningen av sjukvården. Detta bör genomföras snarast om vi ska dra några lärdomar av pandemin, anser Magnus Isacson, ordförande i Svensk förening för allmänmedicin. (2 kommentarer)
Nytt läkarprogram – se över utbildning i långvarig smärta
För att tillgodose behovet av en bred ämneskunskap borde utformningen av det nya läkarprogrammet ses som ett ypperligt tillfälle att se över utbildningen i långvarig smärta vid alla lärosäten, skriver Linda Rankin och Britt-Marie Stålnacke. (2 kommentarer)
Att medverka till självmord kan ge risk att dömas för brott
Läkaren Staffan Bergström har hjälpt en man sjuk i ALS att dö. Vad händer nu? Min bedömning är att åklagare kommer att väcka åtal om brott. Det är önskvärt. Vi behöver klargöra var den juridiska gränsen går under nuvarande lagstiftning, skriver Fredrik Leijerstam i ett debattinlägg. (28 kommentarer)
SLF bör ta ställning till principer för den nationellt styrda vården
Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren vill ha ökad nationell styrning av hälso- och sjukvården. Det är bara att hålla med, skriver tre läkare i Medborgarnas coronakommission. Men undrar samtidigt vilka principer Läkarförbundet tycker den ska vila på, vilken sorts privata aktörer förbundet tycker ska få finnas i vården och vilka regelverk som ska omge dessa. (1 kommentar)
Biopsykosocial modell relevant vid långvariga covid-19-symtom
Nu fästs uppmärksamhet på en grupp patienter med lindrigare men långdragna sjukdomsförlopp efter en konstaterad eller förmodad covid-19-infektion. Sjukvårdens breda kompetens, bemötande med respekt och ett biopsykosocialt förhållningssätt ökar våra förutsättningar att hjälpa de drabbade, skriver David Gyll och Carl Sjöström. (6 kommentarer)
Läkemedelsverket svarar: FRAX bara en del av bedömningen
Det påtalas i rekommendationen att metoden är otillräcklig som enda underlag för beslut om farmakologisk behandling och att en samlad klinisk bedömning alltid ska göras, skriver Läkemedelsverkets generaldirektör Catarina Andersson Forsman i en replik. (2 kommentarer)
Läkemedelsverkets rekommendation håller inte måttet
Läkemedelsverket rekommenderar det webbaserade verktyget FRAX för att beräkna frakturrisk. FRAX har hemliga algoritmer till skillnad från andra verktyg. Det tar inte hänsyn till fallskador och har måttlig sensitivitet; frakturrisken kan bättre beräknas med befintlig journalinformation. Därför håller rekommendationen inte måttet, skriver Olle Svensson. (2 kommentarer)
Det medicinska innehållet inom särskilt boende måste förbättras
Författarna till en rapport i Läkartidningen anger att två tredjedelar av covid-19-smittade i SÄBO överlever. Att en tredjedel avlider måste dock ses som mycket oroande siffror. Förutsättningarna för att smittan ska komma in i och spridas är pressad bemanning, hög andel personal utan tillsvidareanställning, sviktande rutiner och bristande samarbete mellan omsorg och sjukvård, skriver Lars L Gustafsson och medförfattare. (1 kommentar)
Inte enbart en slump att Västerbotten har få döda i covid-19
Västerbotten har under pandemin snarast haft en underdödlighet. Naturligtvis kan det bero på tur, och smittspridningen kan fortfarande ta fart, skriver Anders Johansson. Men han menar också att åtgärder inom tre områden har haft betydelse. (11 kommentarer)