Denna webbplats vänder sig till läkare

Kunskapsprovet för läkare från icke EU-land – gör om, gör rätt

Kunskapsprovet för läkare från icke EU-land – gör om, gör rätt

Kunskapsprovet kan bli en oöverstiglig tröskel i legitimationsprocessen för erfarna läkare från länder utanför EU, skriver tre läkare från Uppsala som är utbildade i Ryssland, Irak respektive Mongoliet. (24 kommentarer)

Kvalitetssäkring av kunskapsprovet är en pågående process

Kraven på de kunskaper och färdigheter som krävs för legitimation är desamma oavsett om utbildningen är från Sverige eller från ett land utanför EU, skriver Zara Warglo, Socialstyrelsen, och Magnus Hultin, Umeå universitet, i denna replik på en debattartikel i Läkartidningen.  (6 kommentarer)

Apropå! En arrogant organisation

Apropå! En arrogant organisation

Den europeiska läkemedelsorganisationen EMA:s attityd mot forskare riskerar att isolera organisationen från den akademiska världen. EMA blir okunnigt och kommer att dölja sin okunnighet bakom en än mer komplicerad byråkrati, skriver Per Aspenberg. (4 kommentarer)

»Kritikerna presenterar inga fakta«

När det gäller antikroppsförskrivning för kolorektal cancer finns regionala skillnader. Södra regionen avviker inte på något anmärkningsvärt sätt utan ligger ungefär på riksgenomsnittet. Vilken nivå av läkemedelsanvändning som är optimal ur kostnad–nyttosynvinkel är det dock ingen som vet, skriver specialister i GI-onkologi vid Skånes universitetssjukhus i denna slutreplik till Nils Wilking och Anna Forsberg.

Tonvis med diklofenak i våra vatten – regeländring behövs

Tonvis med diklofenak i våra vatten – regeländring behövs

Varje år släpps flera ton diklofenak ut i sjöar och vattendrag. I Stockholms läns landsting är receptförskrivningen av diklofenak lägre än i de flesta andra landsting. Även den totala mängden försåld diklofenak är låg. Lägre förskrivning på recept verkar inte leda till en ökad receptfri konsumtion, konstaterar Läkemedelsverket.

Här är läkarna som tar hand om sina kollegor

Gruppen, som heter »Vem tar hand om doktorn?«, har blivit ett forum där medlemmarna delar med sig av sina berättelser. 

Antibiotikaprofylax vid tarmkirurgi – renässans för klassisk kombination?

Antibiotikaprofylax vid tarmkirurgi – renässans för klassisk kombination?

Kolorektalcancer är en mycket vanlig cancerform. Frånsett recidiv av cancer är postoperativ infektion en betydande risk vid kolonresektioner. Optimal antibiotikaprofylax är därför viktigt, skriver Lars G Burman. (5 kommentarer)

Det medicinska ansvaret avgörande vid fast vårdkontakt

»Allas ansvar kan dessvärre resultera i ingens ansvar.«

Lotterisystem för AT-tjänster är inte rätt väg att gå

Lotterisystem för AT-tjänster är inte rätt väg att gå

Landstingen har länge underdimensionerat antalet AT-platser. Därmed har en kö byggts upp. Detta är ett åsidosättande av patientsäkerheten. Landstingen måste ta sitt ansvar och öka antalet AT-platser, skriver Sylf i denna replik till ett debattinlägg i LT av Lars Breimer. (4 kommentarer)

Sjuksköterskemottagningen på akuten avlastar läkarna

En särskild mottagning med så kallade behandlingssjuksköterskor kan förbättra flödet på akutmottagningar. Det visar den försöksverksamhet som startade i Linköping våren 2014 och som nu permanentats, skriver Monica Magnusson. (1 kommentar)

Inrätta nationellt centrum för Kocks reservoar

Kontinent urostomi enligt Kock blev inte så vanlig som man en gång föreställde sig, men det finns fortfarande patienter – företrädesvis kvinnor – där metoden bör kunna erbjudas. För att garantera hög kvalitet bör verksamheten koncentreras till ett nationellt centrum, skriver Olof Jonsson.

AT (eller BT) – konstruktiva lösningar krävs

AT (eller BT) – konstruktiva lösningar krävs

Alla som kämpar för AT – som troligen kommer att ersättas av BT – behöver vara konstruktiva, annars kommer marknadskrafterna att sopa bort dem i livets rännsten, skriver Lars Breimer som själv kommer med konstruktiva förslag. (5 kommentarer)

God och jämlik hälsa måste vara för alla

»Det personliga ansvaret kräver att man redan mycket tidigt i livet måste få chansen att välja rätt.«

Välkommen till Läkartidningens arrangemang!

Detta seminarium är ett exempel på ett viktigt arbete som bedrivs inom ramen för Läkartidningens verksamhet. Det handlar om att via olika arrangemang sprida kunskap i för läkarkåren viktiga frågor.

Syftet med målnivåer är att ge vården tydliga kvalitetsmål

Syftet med målnivåer är att ge vården tydliga kvalitetsmål

Socialstyrelsen fastställer målnivåer för indikatorer inom de nationella riktlinjerna. Ett av dessa är vård vid depression och ångest. Förslaget har kritiserats i en debattartikel i Läkartidningen. Här svarar Socialstyrelsen. (3 kommentarer)

Bättre sköldkörtelvård ska bygga på fakta

Mer forskning om sköldkörtelsjukdomar behövs, och det är önskvärt att patienter och patientorganisationer är mer delaktiga i vården. Det ska dock bygga på fakta och inte populism, skriver Mikael Lehtihet och Jan Calissendorff.

Skånsk GI-onkologi kolliderar med vetenskap och nationella riktlinjer

Skånsk GI-onkologi kolliderar med vetenskap och nationella riktlinjer

Att GI-teamet satsar på ett humant och individualiserat förskrivningsmönster är i sig gott. När det resulterar i en omfattande förskrivning av läkemedel i strid med Socialstyrelsens riktlinjer väcks frågor, skriver Nils Wilking och Anna Forsberg i denna replik på ett debattinlägg i Läkartidningen.

Leg sabotör behåller träskorna på

Leg sabotör behåller träskorna på

Framtiden är här nu, konstaterar Carl-Olof Veraeus och Mikael Rolfs. Det är dags att läkare önskar förändring och föregår med gott exempel. Kravställ nya digitala verktyg och stå upp för din legitimation och för patienten.

Socialstyrelsens målnivåer signalerar brist på tillit

Socialstyrelsens målnivåer signalerar brist på tillit

Socialstyrelsens remissförslag om målnivåer för vård vid depression och ångestsyndrom, som utgår från de nationella riktlinjerna, saknar evidens och signalerar brist på tillit till professionen, skriver Susanne Bejerot och medförfattare.  (7 kommentarer)

Ny klagomålshantering i vården ett juridiskt »kamouflagemål«?

Ny klagomålshantering i vården ett juridiskt »kamouflagemål«?

En ny klagomålshantering inom hälso- och sjukvården ska träda i kraft vid årsskiftet. Det ligger frestande nära att göra gällande att lagstiftaren velat öppna upp för en lösning som inte bekostas med statliga pengar utan i stället är landstings- och/eller kommunfinansierad, skriver Lotta Vahlne Westerhäll.