–Vår uppfattning är att arbetsgivarna idag tar sitt ansvar för fortbildningen, säger Ellen Hyttsten, direktör på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting.
–Men jag trodde kanske att industrins andel var något större. Skulle dessutom kostnader för produktionsbortfall räknas med blir ju industrins andel ytterligare mindre, säger Ellen Hyttsten, som ännu inte själv tagit del av hela resultatet av Läkarförbundets enkätundersökning.
Ellen Hyttsten har haft kontakt med landstingen runt om i landet efter det att det nya avtalet mellan Läkemedelsindustriföreningen och Landstingsförbundet trädde i kraft. Och det finns ingen större anledning till oro för att arbetsgivarna inte skulle ta sitt fortbildningsansvar, menar hon.
–Samtliga landsting har den uppfattningen att de ska klara av det. Men det måste göras på ett strukturerat sätt. Dels måste man noggrant gå igenom vilka kurser som är viktigast, dels se över hur man kan använda industrins bidrag på ett alternativt och klokare sätt.
–Det finns 2–3 landsting som redan nu beslutat att skjuta till mer pengar för att användas till fortbildning. Men man kanske inte ska bidra med mer pengar utan att först ha sett över hur pengarna bäst kan användas.
Enkätundersökningens resultat, som visar skillnader i antal utbildningsdagar mellan olika medicinska specialiteter, är inte heller något som Ellen Hyttsten förvånas över.
–Att opererande specialiteter har flest utbildningsdagar är normalt. Ifråga om allmänmedicinarna, som enligt svaren har minst utbildning, så tror jag att de oftare har en annan intern fortbildning som inte visar sig i den här undersökningen. Genomsnittet för alla sammantaget på åtta fortbildningsdagar per år verkar dock litet om all fortbildning ska räknas, säger Ellen Hyttsten.
Läkemedelsindustriföreningens VD Richard Bergström har inte heller hunnit se hela resultatet av Läkarförbundets enkätundersökning, och han ställer sig lite frågande till resultatet.
–Om resultaten är sanna är det mycket glädjande. De tar i så fall kål på myten att industrin skulle stå för en så stor andel av kostnaderna för läkares fortbildning. Jag har själv alltid hävdat att det har varit en överdrift om det i debatten, säger Richard Bergström.
–Men det vi hör från såväl företagen som sjukvården är att de nya reglerna innebär ett problem, eftersom arbetsgivarna inte skjuter till de pengar som behövs för fortbildning. Läkarförbundets fortbildningsenkät ser jag som en pusselbit, men det skulle behövas en ordentlig vetenskaplig analys av hur situationen verkligen ser ut.