I den folkhälsorapport som Socialstyrelsen kom ut med härom veckan visades att svenskarna dricker allt mer alkohol men att dödligheten till följd av alkohol trots det ligger stabil. Runt 2000 personer dör årligen i Sverige till följd av alkoholmissbruk – en siffra som inte förändrats nämnvärt under de senaste 15 åren.
Men mönstret med fallande dödlighet går inte igen i Skåne, där dödligheten i stället ökat sedan slutet av 1980-talet. Sammantaget har skåningarnas alkoholdödlighet stigit med drygt 50 procent då det under 1987 dog 193 personer till följd av alkohol, medan motsvarande siffra år 2002 var 292 personer. Bland kvinnorna är ökningen särskilt stor, över 100 procent under perioden. År 1987 dog 26 kvinnor i Skåne av alkohol mot 54 under 2002.
– En orsak till det kan vara att det i Skåne länge varit lätt att köpa billig sprit från utlandet på grund av närheten till kontinenten och allt mer generösa införselregler, säger Bengt Haglund, utredare vid Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen.
–Vi har studerat sambandet mellan närhet till kontinenten och alkoholrelaterad dödlighet. Om man tittar från 1997 och framåt, då vi fick mer generösa regler för införsel av alkohol, ser man att den alkoholrelaterade dödligheten ökat bland män i Skåne och Blekinge medan den legat stabil i landet i övrigt, säger Bengt Haglund.
–Vi rensade för faktorer som ålder och etnisk tillhörighet, då till exempel invandrare från muslimska länder dricker lite alkohol. Men även efter att ha rensat för dessa faktorer fann vi att resultatet, ökad dödlighet i Skåne och Blekinge, står sig.
Den ökade dödligheten är ett viktigt argument i debatten om sänkt alkoholskatt. Men att bara titta på den sammantagna konsumtionen av alkohol räcker inte för att förutse i vilken utsträckning dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar kommer att påverkas av en skattesänkning. Det är viktigt att veta vilka som dricker och hur konsumtionen sprids över tid.
Vissa har hävdat att en skattesänkning visserligen skulle leda till ökad konsumtion men att denna skulle ske bland grupper som inte dricker så mycket att de löper risk att drabbas av alkoholrelaterad död.
–Man kan dock anta på goda grunder att även grupper som löper risk att drabbas av allvarliga alkoholskador skulle öka sin konsumtion om priserna sänks. Av den anledningen kan man se detta som en indikation på att sänkta skatter kan komma att leda till ökad dödlighet då lägre pris leder till ökad konsumtion, vilket i sin tur ger ökad dödlighet, säger Bengt Haglund.
Dödsfall orsakade av trafikolyckor och våldsbrott där alkohol varit inblandat har inte räknats in i statistiken.
–I södra Sverige har konsumtionen av alkohol ökat, så det finns all anledning att anta att det även återspeglar sig i trafikolyckor där alkohol är inblandat, säger Hans Laurell, Vägverkets expert på alkohol och droger.


Antal fall av alkoholrelaterad död i Skåne åren 1987–2002.



Antal fall av alkoholrelaterad död i Sverige åren 1987–2002.