I en artikel i detta nummer förordar Akner en ny typ av samlad primärvårdsbaserad vårdorganisation för äldre, äldrevårdscentraler.
Vid årsskiftet öppnas två äldrevårdscentraler i Stockholm, en i Hässelby och en i Solna. Och sedan juli 2004 finns en närvårdscentral för äldre i Hökarängen i Stockholm, se LT nr 4 /2005, men av lite annat slag än den Akner talar om.
Bertil Steen, professor emeritus i geriatrik, är ambivalent till konceptet äldrevårdscentral och efterlyser i sin kommentar i detta nummer studier som kan klarlägga för- och nackdelar jämfört med en differentierad äldrevård.
–Jag håller livligt med Bertil Steen om att detta inledningsvis ska ses som ren försöksverksamhet, säger Akner.
Vilka patienter som har störst nytta av en äldrevårdscentral vet man inte idag. Över huvud taget finns lite evidens när det gäller behandling och handläggning inom äldrevården.
–Det går att göra mycket bättre och förmodligen också billigare. Det medicinska innehållet måste styra organisationen, och då måste man forska på vad som är bra vård för äldre. Men det finns orimligt få publicerade vetenskapliga behandlingsstudier på gruppen 75+ trots att de får särskilt mycket behandling och vård. Det är oetisk åldersdiskriminering, säger Akner.
Han beklagar därför att klinisk forskning inte är planerad för den äldrevårdscentral som ska öppna i Solna. Gunnar Akner är verksam vid Äldreforskning Nordväst, en fristående forskningsenhet som drivs av Stockholms läns landsting och fem kommuner, bland andra Solna. Enheten ligger i den byggnad där äldrevårdscentralen är tänkt att placeras. Han har själv bidragit med underlaget för äldrevårdscentralen, men under beslutsprocessen har delar av förslaget fallit bort. Forskningsdelen är inte med.
–Vi är förvånade över det. Det blir en helt annan verksamhet än den vi föreslog.
Landstinget verkar tveka
Den kliniska forskningen bör vara integrerad i den reguljära äldrevården, anser han. Organisationen bör i fråga om dimensionering, journalföring, samarbetsformer, mottagning, hembesök, inläggningar mm formas så att löpande klinisk analys av de äldres hälsotillstånd underlättas. En problembaserad journalföring bör tas fram, så att parallella journaler från olika yrkesgrupper kan undvikas. Men centralen i Solna ska finansieras utan forskningsmedel.
–Här hade man chansen att bygga en modellutvecklingsverksamhet och integrera klinisk äldreforskning i driften i nära samarbete med Karolinska institutet, men landstinget verkar tveka. För mig är detta en gåta.
Peter Lundqvist är chef för landstingets beställarenhet Nordväst, som tagit fram det slutliga förslaget:
–Vi har inte med äldreforskning i vårt förslag, eftersom vi bedömt att det inte är realistiskt. Vi har fått riktlinjer att hålla oss inom budgetramarna och därför prioriterat reguljär vårdverksamhet.
Signe Levin (s) som suttit med i den politiska styrgruppen kan inte förklara varför det inte blir någon forskning.
–Jag har inget bra svar på det. Jag vet att diskussioner pågått, men vi har politiskt prioriterat omvårdnad av multisjuka och multisviktande. Sedan finns alla utvecklingsmöjligheter. Nästa steg kan vara att alla över 65 får lista sig. Jag är inte negativ till att det också skulle bli forskning, säger hon.
Juan Carlos Cebrian (s), ordförande i landstingets medicinska programberedning för geriatrik och äldrevård, säger att utbyggnaden av närsjukvården kommer att öka möjligheterna att omdisponera forskningsmedel från akutsjukhusen till primärvården.
Publicerad:
Läkartidningen 10/2005
Lakartidningen.se