Någon inkörningstid är inte planerad. Vårdgarantin gäller från första dagen. Den 1 november ska ingen patient mot sin vilja ha väntat mer än tre månader på sin behandling. Det meddelade Landstingsförbundet och vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson vid ett presseminarium i Stockholm i samband med att regeringen klubbade vårdgarantin i torsdags förra veckan.
– Alla landsting är nu med på vagnen, sa Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson (s).
Det motstånd som för några år sedan fanns inom landstingen är nu borta. Alla ser ett ekonomiskt värde i att hålla nere väntetiderna, hävdade han. Det är långa väntetider som kostar, inte motsatsen.
Roger Molin, biträdande vård- och omsorgschef på Sveriges Kommuner och Landsting, håller ihop landstingens förberedelser. Han kallade den ändrade inställningen för »en kulturrevolution«.
Vad som behöver göras inför den 1 november skiftar. Det kan innebära att köpa in extra kapacitet för att beta av köerna, men huvudproblemet är patientflödena, och de måste förbättras, enligt Roger Molin. Det handlar också om att städa i väntelistorna.
– Problemet är inte så stort som det ser ut. Det är ju många som erbjudits vård och inte vill ta den.
Som exempel nämnde han en kirurgklinik i Skåne där 300 patienter väntade på gallstensoperation, men när man såg över listan visade det sig att endast 114 var aktuella för operation. Ett omfattande arbete pågår också inom specialiteterna med att ta fram evidensbaserade indikationer för stora sjukdomsgrupper så att patienters behov av behandling bedöms likartat i hela landet, ett arbete som oavsett vårdgarantin behöver göras.
Ylva Johansson betonade att vårdgarantin inte får leda till att prioriteringar bryts, till exempel genom att mer lättbedömda patientgrupper får resurser som av prioriteringsskäl bör gå till andra.
– Det finns en risk, men därför är det viktigt att göra det här utvecklingsarbetet. Ibland är det svårt att diagnostisera, och den svårigheten kvarstår, sa hon.
Garantin gäller alla behandlingar som läkare och patient är överens om. Väntetiden börjar löpa från den dag då beslut om behandling tas. Men om patienten själv önskar skjuta på behandlingen får väntetiden vara längre.
Att landstingen klarar att leva upp till vårdgarantin är enligt Lars Isaksson viktigt för att värna den solidariskt finansierade, behovsstyrda vården och bromsa trenden mot ökad privat finansiering.
I början av varje år ska landstingen rapportera till Socialstyrelsen hur de uppfyllt vårdgarantin och levt upp till riksdagens prioriteringsriktlinjer. De ska också fortsätta att rapportera aktuella väntetider till Landstingsförbundet.
En förutsättning för vårdgarantin är att riksdagen beslutar om extra resurser till landstingen i de årliga budgetbesluten, 700 miljoner 2005 och därefter 500 miljoner per år. Därtill kommer tidigare aviserade årliga kökortningspengar, 1,25 miljarder per år.
Ylva Johansson vill på sikt kunna garantera kortare väntetid än sju dagar, som gäller idag, för att träffa en läkare.
– Jag hoppas mycket på IT-utvecklingen, sa hon.
