Trots att Socialstyrelsen 1997 kom med allmänna råd för rättsintyg har intygens kvalitet inte förbättrats nämnvärt, menar de instanser som uttalat sig i en översyn som Justitiedepartementet genomfört. Läkare uppges använda medicinska termer utan ytterligare förklaringar, torgför spekulativa formuleringar, brister i enhetlig struktur på intygen etc.
Nu vill regeringen att endast särkilt utbildade läkare ska få skriva rättsintyg, då påföljden kan bli annan än böter. Enligt förslaget ska ett hundratal läkare utbildas och arvoderas för ändamålet, och utgöra en förstärkning till det 30-tal rättsläkare som idag är knutna till Rättsmedicinalverket. Nyordningen är tänkt att gälla från den 1 januari 2006, och förberedelsearbetet leds av juristen Sara Rosén.
–Huvudregeln ska vara att endast de för ändamålet utbildade läkarna ska skriva rättsintyg, men då dessa inte finns tillgängliga ska även andra läkare kunna skriva intyg. Rekryteringen av läkarna ska ske under våren och sommaren, så att de kan få en grundutbildning till hösten. Tanken är att de sedan får ett årsarvode plus ett extra arvode per skrivet rättsintyg, säger Sara Rosén.
Bland övriga nyheter som riksdagen ska ta ställning till den 18 mars, är att Rättsmedicinalverket får ett huvudansvar för verksamheten med utfärdande av rättsintyg. Idag har ingen det ansvaret.
–Det har varit ett av de stora problemen. Ingen har haft ansvar för utbildning för att ta fram föreskrifter, för kvalitetsuppföljning etc, säger Sara Rosén.

Ta ut en avgift
Dessutom föreslås att Rättsmedicinalverket ska få ta ut en avgift för de rättsintyg som utfärdas av rättsläkare eller av de kontrakterade läkarna. För närvarande tar privatläkare ut avgifter för rättsintyg, och vissa landsting, då offentligt anställda läkare skriver sådana. Men det saknas en enhetlighet och dessutom ett tydligt lagstöd för landstingen att ta ut sådana avgifter, vilket regeringen nu vill ändra på.
Justitieutskottet har nu ställt sig bakom regeringens förslag till ändrade regler gällande rättsintyg. Utskottet skriver i sitt beslutsunderlag bland annat att de rättsintyg som utfärdas inom sjukvården inte alltid motsvarar de krav som bör ställas på den här typen av intyg.