Att så många har bisysslor är positivt, tycker Karolinska institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson.
–Bisysslor är tilllåtet och jag uppmuntrar det. För att förbättra människors hälsa måste vi samverka med industrin och den offentliga sektorn. Det ligger i vårt uppdrag. Men för att inte tappa i förtroende måste vi ha tydliga regler.
Extra tag i etiska frågor
Sedan Harriet Wallberg-Henriksson tillträdde, för drygt ett år sedan, har hon tagit extra tag i de etiska frågorna. Nu har alla anställda för första gången fått fylla i en blankett med uppgifter om bisysslor.
–En så noggrann genomgång har vi inte gjort tidigare på KI.
Hon kan bara komma på ett enda fall där en bisyssla har stoppats med anledning av genomgången. Det rörde en anställd som i eget bolag ansågs konkurrera med KI.
–Där satte vi faktiskt stopp. Det var en kurs som erbjöds inom vårdsektorn.
Anställda har också hört av sig till KIs ledning och velat diskutera huruvida en viss bisyssla är förtroendeskadlig eller inte. Därefter har en del själva tackat nej till uppdrag. Tydliga sådana exempel är uppdrag som är kopplade till marknadsföring av läkemedel och där konsultarvodet kopplas till hur mycket läkemedlet säljer på marknaden.
–Det är ett solklart fall av förtroendeskada.
Ett annat tydligt exempel på sådant som inte ska accepteras är pengar från tobaksindustrin. På KI finns en omtvistad donationsprofessur där pengarna ursprungligen kom från tobaksindustrin, se LT nr 15/2003.
–Vår bedömning är att det får fortsätta. Men däremot skulle det vara fel att ta emot pengarna idag, säger Harriet Wallberg-Henriksson.
En fjärdedel av alla bisysslor på KI gav 2004 en inkomst på 100000 kronor eller mer.
LT: Kan man tjäna så mycket utan att det är arbetshindrande?
– Man ska fundera på det. Man måste bedöma om lojaliteten då ligger i bisysslan.
KI har inte bedömt någon bisyssla som arbetshindrande.
–Många jobbar mer än 40 timmar i veckan och brinner för det.
Enligt KIs gällande policy bör lärare som är prefekter undvika bisysslor »i nämnvärd omfattning«. Som skäl anges att prefektskapet »sammantaget med huvudtjänsten i sig innebär ett avsevärt åtagande och större risk för förtroendeskadlig verksamhet«. Det är prefekterna som bedömer andras bisysslor, medan prefekternas bisysslor bedöms av rektor.
Av de 27 prefekterna har alla utom två bisysslor. Tjugo av prefekterna tjänade under 2004 mer än 100000 kronor på sina bisysslor. Men Harriet Wallberg-Henriksson har godkänt alla.
–Det är en tolkningsfråga. Prefektskapet tar viss tid samtidigt som man ska forska och undervisa. Det handlar om en bedömning av hur prefekterna klarar sina uppgifter. Jag har väldigt noga gått igenom dem.
Jan-Åke Gustafsson har dubbelt prefektuppdrag, dels för institutionen för biovetenskaper vid Novum, dels för institutionen för medicinsk näringslära. Han har dessutom omfattande bisysslor.
–Jan-Åke Gustafsson har en del bisysslor, men han klarar av sina uppdrag vid KI med glans.
Själv säger Jan-Åke Gustafsson att de två prefektuppdragen ska slås ihop till ett och att det enda som är viktigt är om han gör ett gott jobb.
–Jag tror att man är mer än nöjd med produktiviteten och mitt internationella renommé. Jag har hela livet jobbat på rätt väl.
Jan-Åke Gustafsson ser samverkan med industrin som »en modern tillämpning av den hippokratiska eden«.
–Det är ett etiskt imperativ att se till att resultaten kommer patienterna till godo, säger han.
Bisyssla i eget företag känsligt
Bisysslorna har kategoriserats efter uppdragsgivare i tre grupper: annan offentlig verksamhet eller stiftelse, privat sektor och företag som personen själv utövar stort inflytande över. En del har uppdragsgivare av alla tre typer. Att hälften av alla som extraknäcker gör det i den tredje kategorin, ett företag som de också utövar inflytande över, förvånade Harriet Wallberg-Henriksson. Sådana bolag kan röra kommersialisering av egna upptäckter. Men vanligare är att det handlar om konsultbolag där föreläsningsintäkter samlas. Inkomster från föreläsningar som ges under arbetstid ska dock alltid tillfalla KI, enligt KIs policy.
I dagsläget är det denna kategori, bisysslor i egna företag, som är känsligast, enligt Harriet Wallberg-Henriksson. De senaste årens utveckling har gett upphov till nya frågor. En diskutabel situation är när en doktorand är anställd i ett bolag som bildats av doktorandens handledare. Enligt Högskolelagen ska bisyssla hållas klart åtskild från lärarens arbete.
–Biotech-industrin har ökat exponentiellt sedan mitten av 1990-talet. Vi vet inte hur stort behov det är av att komplettera policyn. Vi ska undersöka hur mycket problem det finns.
LT: I en intervju i Läkartidningen (nr 1–2/2004) sa du apropå mutor och bjudresor inom läkarkåren: »Det är bra att Läkarförbundet aviserat hårdhandskarna på, för det här är ett jätteproblem.« Har du tagit i med hårdhandskarna nu?
–Ja, och det här är bara en del av vad jag gjort. Jag har tillsatt ett etiskt råd med kraftigt ökade befogenheter, som inte bara ska sätta policies för vad som är etiskt utan också vara synligt och prata om de här sakerna.
LT: Har man inte gjort det tidigare?
–Inte systematiskt. Vi har ju fått uppdrag från regeringen att samverka med samhället och till och med fungera som tillväxtmotor. I och med universitetets förändrade roll är det viktigt att det etiska förhållningssättet följer med.
elisabet.ohlin@lakartidningen.se
