Så kan man sammanfatta den rapport som Kristina Alexanderson, professor vid Sektionen för personskadeprevention vid Karolinska institutet, presenterade nyligen. Hon har på uppdrag av Socialdepartementet lett en kartläggning av problemen i sjukvårdens hantering av patienters sjukskrivning. Förutom intervjuer och en enkät till över 7 000 läkare har 700 publikationer använts.
LT: Blev du förvånad över något?
– Ja, att det skulle vara så tydligt att det var en ledningsfråga. Forskningsprojekt fokuserar inte på det, men det finns stora problem i ledningen.
Många i sjukvården upplever det som oklart var ansvaret för sjukskrivningshandläggningen ligger.
– Sjukskrivningsfrågan finns inte på hög nivå i landstingen, och inte heller på enhetsnivå.
– Jag blev också överraskad över att mycket i sjukvårdsorganisationen främjar långa sjukskrivningar.
Till exempel premierar ersättningssystem och kvalitetsuppföljningar antalet besök och inte arbete med sjukintyg.
Kunskapsluckorna är stora. I rapporten står: »Vården ska skall ske ´enligt vetenskap och beprövad erfarenhet´. När det gäller sjukfrånvaro saknas vetenskap i stor utsträckning och den erfarenhet åtgärder baseras på är sällan beprövad, i betydelsen utvärderad.«
Brister gäller konsekvenser av sjukskrivning och hur man ska bedöma arbetsförmåga, men också lämplig behandling och rehabilitering av de stora grupperna med psykiska besvär eller sjukdomar i rörelseorganen.
– För läkarna är det viktigt att känna att man gör ett bra jobb, att man gör det som är bra för patienten. Det blir problem när man inte vet vad som är optimal sjukskrivningsgrad, eventuella biverkningar av sjukskrivning och hur de kan motverkas. Utan sådan kunskap och utan tydlig ledning blir det annat som avgör hur man agerar.

Känd sedan tidigare sjuksktivs mer
Stora skillnader i praxis uppstår, särskilt när det gäller värkproblem och psykiska besvär. Enligt en studie kan risken att bli sjukskriven öka 53 gånger när patienten och läkaren känner varandra sedan tidigare.
Förutom brist på evidens och ledning har läkare inte tillräcklig kunskap om lagstiftningen, hur samhället är organiserat, vilka möjligheter som finns för patienterna, vilka kontakter som kan tas inom och utom sjukvården, hur sjukintyg används och vilka krav olika arbeten ställer.

Läkarna behöver hjälp
Bristande färdigheter i att bedöma arbetsförmåga, att föra journal, samarbeta med andra, göra upp handlingsplan eller hantera psykosociala orsaker leder också till långa, onödiga eller ibland för korta sjukskrivningar.
Hög arbetsbelastning i primärvården ökar risken för att sjukskrivningar permanentas och att läkarna själva blir sjuka.
Läkarna behöver få hjälp i att förhålla sig professionellt. Ett sätt kan vara att komma överens på den egna vårdcentralen om hur man ska förhålla sig.
– Där man har en överenskommelse på sin enhet rapporterar inte läkarna så mycket problem. Det är en sak man kan verka för.
Läs rapporten på www.personskadeprevention.nu.