Infektion med West Nile-virus i Nordamerika, Margburgvirus i Angola, fågelinfluensavirus i Sydostasien – listan på nya (eller nygamla) allvarliga virussjukdomar tycks bli allt längre. Men alla sjukdomsutbrott får inte samma massmediala uppmärksamhet eller fångar forskarnas intresse med samma kraft.
Nipahviruset, som första gången beskrevs 1999 efter sjukdomsutbrott i Malaysia, har stora likheter med det mer kända fågelinfluensaviruset. Det gäller såväl symtombilden som den höga andelen dödsfall bland insjuknade, vilken är drygt 70 procent. Infektion med Nipahvirus är, liksom med West Nile- och fågelinfluensavirus, en zoonos. Värddjur är förmodligen olika arter av fladdermöss. De människor som smittats har gjort det främst via smittade svin.
Som tillhörande familjen paramyxovirus, dit exempelvis mässling hör, finns en potentiell risk för att Nipahviruset ska förändras och bli mycket smittsamt, även mellan människor. Ett misstänkt sådant fall finns redan i Bangladesh. Generellt sett är kunskapen om Nipahviruset dock liten, berättar epidemiolog Pasi Penttinen på Smittskyddsinstitutet i Solna:
– Till viss del styrs ju forskningen och forskarnas intresse av vad som lyfts fram i bland annat massmedier. Att det massmediala intresset är så litet kan bero på att det är ett ganska nyupptäckt virus, men också för att de områden som drabbats, som Bangladesh, är mycket fattiga med lite turism och ekonomiskt inte speciellt intressanta för västvärlden.
– Jag kan förstå att uppmärksamheten till största delen har riktats mot fågelinfluensaviruset och de varningar för en tänkbar pandemi som myndigheter utfärdat, eftersom det följer ett mönster efter vilket tidigare pandemier uppstått. Men ett större intresse borde riktas mot Niphaviruset än vad som nu är fallet, säger Pasi Penttinen, som tillsammans med kollegan Anders Ternhag på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge redogör för Nipahviruset på annan plats i detta nummer av Läkartidningen.
Vanligare än man tidigare trott
Om Nipahviruset verkligen är ett nytt virus är oklart, menar Pasi Penttinen. Men det gäller kanske i så fall även fågelinfluensaviruset, som finns i samma del av världen och som orsakat i stort sett lika många sjukdomsfall och dödsfall som Nipahviruset.
– Jag gissar att Nipahviruset har funnits längre än från det att det upptäcktes. Men eftersom det ger så svåra symtom har det i så fall förmodligen handlat om små populationer.
– Det finns ett rykte rörande fågelinfluensavirus, som också kan gälla för Nipahvirus, och det är att dessa virus är mycket vanligare än man tidigare trott. Det skulle i så fall betyda att man förmodligen har överskattat dödligheten i dessa virussjukdomar med tanke på att man i början av ett utbrott alltid hittar dem som är svårast sjuka, säger Pasi Penttinen.
Forskningen rörande Nipahvirus befinner sig i ett så tidigt skede att man fortfarande är osäker på virusets värddjur. Amerikanska forskare försöker nu, bland annat genom att fånga in fladdermöss i Sydostasien, få en säkrare bild rörande detta. Om ett par år kanske det finns ett säkert svar, tror Pasi Penttinen.
Utbredningen av zoonoser i Sydostasien har bland annat förklarats av att människor lever i så nära kontakt med sina husdjur. Men Pasi Penttinen tror inte att ett förändrat samhälle automatiskt minskar risken för nya virussjukdomar liknande Nipahinfektioner eller fågelinfluensa.
– Vi tror gärna att vi lever åtskilda från naturen och de virus och bakterier som finns där. Men det finns ett konstant tryck för att överleva, även bland virus och bakterier. Dessa »nya« zoonoser är de nya smittvägar som uppkommit genom det evolutionära trycket, som i grunden handlar om att försöka överleva, säger Pasi Penttinen.
