Det första året (från 1 april 2005) ger avtalet ett garanterat utfall om 2 procent för vissa läkargrupper, medan övriga läkare omfattas av ett opreciserat utrymme på samma vis som det förra avtalet var utformat. De grupper som omfattas av garantin har mer än 50 procent kvinnor. Därutöver gäller det garanterade utrymmet hela primärvården och samtliga ST-läkare.
Från den 1 april 2006 ger avtalet ett garanterat utfall om 2 procent för samtliga kommun- och landstingsanställda läkare. För det tredje avtalsåret finns inget garanterat utrymme, utan utfallet blir liksom hittills beroende av de lokala förhandlingarna.
De specialiteter som omfattas av det första årets garanti (utöver distriktsläkarna och ST) är psykiatri, BUP, geriatrik, obstetrik/gynekologi, dermatolo-gi/venereologi, oftalmologi, rehabilitering samt reumatologi. Totalt rör det sig om ca 13000 medlemmar.

Osakliga löneskillnader
För att komma till rätta med de osakliga löneskillnaderna mellan manliga och kvinnliga läkare hade Läkarförbundet yrkat på en särskild jämställdhetsrevision. Detta kunde motparten inte acceptera. Man sade sig dock känna stort engagemang i frågan och föreslog bla ovan beskrivna avtalskonstruktion.
Därutöver blev det tydligare skrivningar i lönebilagan om löneanalys mm samt en särskild protokollsanteckning som är bindande för de lokala parterna. Där framhålls följande:
»Parterna konstaterar att det är de lo-kala parternas gemensamma ansvar att söka förhindra uppkomsten av oönskade löneskillnader mellan kvinnliga och manliga läkare.«
I en kommentar till avtalet säger Åke Hillman, ordförande i Kommun- och Landstingsförbundens förhandlingsde-legation, bla att »avtalet lyfter fram betydelsen av verksamhetens resultat och syftar till att sätta fokus på frågan om förekomsten av oönskade löneskillnader«.

Forskning och lön
Läkarförbundet ville i förhandlingarna föra in akademisk meritering som en komponent i lönebildningen, dvs att en disputation skulle beaktas i den indivi-duella lönesättningen. Resultatet blev en notering i bilagan om de centrala parternas syn på lönebildningen med innebörden att »sådant forskningsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling beaktas i lönebildningsprocessen«.
–Det är en framgång för både läkare och patienter att forskningsaktiviteter ges ett utrymme i lönebildningen, kommenterar Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm.
Hon framhåller att avtalet som helhet kan beskrivas som relativt bra, men att det också finns delar som man kan vara mindre nöjd med. Det är därför en fördel att avtalsperioden inte blev längre än drygt två år.

Flera missräkningar
I flera avseenden blev avtalsrörelsen en missräkning. Totalt stopp blev det i frågan om höjda beredskapsersättningar. Arbetstidsfrågorna hänger i stort sett alltjämt i luften. Det gick inte att få en reglering av gravida läkares rätt att på egen begäran få slippa nattarbete.
AT-läkarnas lönesystem gick inte att förändra, men lägstlönen höjs till 22500 kr per den 1 april 2006. Rätten att individuellt få förhandla sin lön efter 18 månader kompletteras med rätt att förhandla lönen var 12:e månad därefter för dem som tex på grund av forskning har en lång AT-tid.
Pensionsfrågan för kombinationsan-ställda professorer och universitetslektorer håller dock på att få sin lösning. Landstingsförbundet har nu förbundit sig att se till att de behövliga finansie-ringsavtalen mellan landstingen och universiteten blir klara senast den 30 september i år.
Vikariatssituationen kommer att bli föremål för en ny partsgemensam översyn. Beträffande fortbildningen är parterna ense om att det är ett arbetsgivaransvar att varje medarbetare ges nödvändig kompetensutveckling. Mer information om avtalet kan sökas på Läkarförbundets webbplats. Se även veckans ledare!