Den senaste kartläggningen av strokesjukvården i landet gjordes 2003, och den visar att allt fler landsting erbjuder vård vid speciella strokeenheter. Men det finns stora regionala skillnader; i exempelvis Västerbotten, Kronoberg och Halland får över 90 procent av patienterna vård vid strokeenheter, medan motsvarande siffra i bland annat Norrbotten är knappt 40 procent.
Remissupplagan till kommande riktlinjer har nu skickats ut, och från Socialstyrelsen förväntar man sig små förändringar i de slutgiltiga riktlinjerna. Rätten till vård vid strokeenheter under den akuta fasen är högt prioriterat i förslaget.
–Alla patienter ska ha möjlighet att få akut vård vid strokeenheter. Med riktlinjerna vill vi påverka resursfördelningen inom landstingen så att man satsar mer på de områden som riktlinjerna prioriterar högt, säger Christina Kärvinge som är ansvarig på Socialstyrelsen för riktlinjearbetet inom hälso- och sjukvårdsområdet.
Förväntar en utbyggnad
–Effekten av att det finns speciella strokeenheter ser vi ju också i behandlingsresultaten. Vi förväntar oss nu en utbyggnad av sådana enheter i de landsting som har en förhållandevis låg andel patienter som erbjuds den vården.
Andra prioriterade delar i förslaget till nya riktlinjer är bland annat åtgärder för att förebygga risken för stroke hos högriskpatienter, medan förebyggande behandling med dyra läkemedel för lågriskpatienter prioriteras lågt. Tidiga och långsiktiga rehabiliteringsinsatser tillhör också de prioriterade åtgärderna.
För att få en samlad bild av hur vården egentligen ser ut på de befintliga strokeenheterna kommer Socialstyrelsen under våren att granska den verksamheten. Senast den 1 oktober i år ska Socialstyrelsen presentera färdiga riktlinjer för strokesjukvården.
