Hon framhåller att det handlar om att vidta en rad åtgärder för att långsiktigt – senast år 2008 – uppnå en balans i driftsbudgeten för förbundets kärnverksamhet och Läkartidningen tillsammans.
– Jag vill inte ropa »vargen kommer«, men utifrån de scenarier som vår eko-nomichef Johan Bohman ställt upp för framtiden kan vi se att vi inom tre till fyra år skulle ligga på ett underskott med ca 30 miljoner kronor – om vi inte vidtar några åtgärder, säger Catarina Andersson Forsman.

Led i åtgärdspaket
Det är en rad insatser som är aktuella. Förra årets översyn och omorganisation av Läkartidningen har som mål att säkerställa en avkastning på minst 5–6 miljoner kr om året. En liknande översyn av kansliets organisation och arbetsuppgifter är på gång.
I år läggs vidare ett förslag till fullmäktige om en höjning av medlemsavgiften med 250 kr, och därutöver handlar det om att avveckla ett driftsunderskott på ca 8 miljoner kronor. Förslaget om att göra LT till en medlemstidning är ännu ett led i åtgärdspaketet.
– Jag ser det här som en möjlighet för oss att i väl strukturerade och genomtänkta former se över ekonomin. Vi har att på bästa sätt förvalta det arv som består i det kapital som medlemmarna under en lång tid har varit med om att bygga upp så att de även i framtiden får absolut bästa service.
– Vi är visserligen ett rikt förbund, men vi kan inte långsiktigt leva på avkastningen av den finansiella delen. Det är liksom annonsmarknaden för Läkartidningen en fluktuerande marknad som vi inte kan förlita oss på, understryker Catarina Andersson Forsman.
Johan Bohman påpekar att diskussionen om ekonomin nu har pågått i några år. Vid centralstyrelsens möte i november 2004 presenterade han några tänkbara scenarier för framtiden (Figur), och styrelsen beslöt då att man måste vidta åtgärder för att uppnå en balanserad utveckling till år 2008.
– Vi kunde visa att det krävs såväl en höjning av medlemsavgiften som en översyn av kostnadsnivån i kärnverksamheten (plus det avkastningskrav som lagts på tidningen) för att kapitalet inte på sikt ska förbrukas.
– Det är i det sammanhanget som även frågan om LT som medlemstidning kommer in. Ingen har något facit, men den samlade bedömningen av för- och nackdelar från flera håll är att det är bättre för både tidningen och förbundet att det blir en icke-prenumererad medlemstidning, säger Johan Bohman.

Annonsmarknaden viktig
– Det som orsakat svikten för Läkartidningens intäkter är ju annonsmarknaden, säger Catarina Andersson Forsman.
Johan Bohman tillägger att Läkartid-ningen visserligen redan idag har en hög täckning i kåren – den läses av ca 80 procent – men att det blir en ytterligare styrka att alla nu får ett exemplar hem i brevlådan.
– Sedan ska man inte glömma att det finns en hel del omkostnader förknippade med att vara en prenumererad tidning som faller bort. Vi får en mera kostnadseffektiv spridning, framhåller han.

Kostnadsneutralt för prenumerant
Catarina Andersson Forsman trycker på att den sammanlagda höjning av med-lemsavgiften som är aktuell – 500 kr för tidningen plus 250 kr generellt – inte leder till någon ökad kostnad för de medlemmar som redan är prenumeranter och som idag betalar 756 kr för sin prenumeration.
– Men idag är det ca 30 procent som läser tidningen utan att ha en egen pre-numeration. De kommer i så fall att i framtiden få en höjning med 300–350 kr netto på sin medlemsavi. Många läkare får emellertid tidningen via bolag och på annat sätt, så egentligen är det en ganska liten grupp som personligen berörs av höjningen.

Missnöjda läsare?
Undersökningar som Läkartidningen gjort – i liten skala visserligen – antyder att bara ca 20 procent av prenumeran-terna är odelat positiva till en tidning som inkluderas i medlemsavgiften (Tabell). Hur vill ni kommentera det?
– Jag vet ju inte hur frågan har ställts. Man måste se hela bilden. Har man för-klarat det ekonomiska utfallet? Och vad blir det för ekonomiska konsekvenser om man inte genomför detta? Det här är ett sätt för oss att ge LT en säker framtid, svarar Catarina Andersson Forsman.
Hon tillägger att det på sätt och vis hade varit mera intressant att fråga den grupp som idag inte prenumererar på tidningen. Johan Bohman fyller i:
– Vad hade resultatet blivit om man hade ställt frågan till prenumeranterna med upplysningen att de genom att få tidningen inkluderad i medlemsavgiften får en sänkning av kostnaden med 250 till 380 kr med hänsyn tagen till skattereduktion från fackföreningsavgift?

Ökad styrning?
Bland de röster som varit tveksamma till tanken på medlemstidning har ett argu-ment varit att LT i högre grad skulle bli styrd av Läkarförbundet. Vad är er syn på detta?
– Då underskattar man att Läkartid-ningen redan idag faktiskt är ett organ för Sveriges läkarförbund och helägt av Läkarförbundet, svarar Catarina Andersson Forsman. Jag ser inte att det blir någon skillnad, utan det här är en teknisk lösning för hur vi taxerar ut från dem som läser tidningen.
– Detta kan inte påverka tidningens innehåll – då skulle man ju ändra ägarpolicy för tidningen i stället, och det har vi inte gjort. Tvärtom står vi fast vid den ägarpolicy som togs för ett drygt år sedan.
Johan Bohman påminner om att även tex BMJ är en medlemstidning, även om man också kan prenumerera på den. (Rimligen kommer det att bli så även för LT att exempelvis institutioner, apotek och bibliotek ska kunna få tidningen efter en eventuell förändring.)
– Jag tror att det är viktigt att vi genomför det här i perspektivet av hela förbundets långsiktiga ekonomi, avslutar Catarina Andersson Forsman. Jag anser också att det är oerhört väsentligt att vi har en livskraftig läkartidning också i framtiden.
uno.kaarik@lakartidningen.se


Scenarier för driftsresultat för Läkarförbundet inklusive Läkartidningen 2003– 2010. Gynnsamt scenario avser den utveckling som kan nås med föreslagna åtgärder. Nollscenario avser den utveckling som förutses om inga åtgärder vidtas.