Läkarförbundets så kallade kärnverksamhet, det vill säga den fackliga verksamheten och Läkartidningen, går inte ihop ekonomiskt. Det sammanlagda resultatet för tidning och förbund visade år 2004 ett underskott på drygt 14 miljoner kronor. Det beror till största delen på att tidningen inte längre ger det överskott som tidigare har varit en viktig intäkt för förbundet. Endast 67 procent av den fackliga verksamheten täcks av medlemsavgifter, enligt de fullmäktigehandlingar som centralstyrelsen, CS, skickar ut den här veckan.
Förra årets underskott kunde dock uppvägas av ett nästan lika stort överskott i form av avkastning från fastigheter och kapital.
Men förbundets strävan är att kärnverksamheten på sikt inte ska tära på kapital och fastigheter. Vid sidan av andra åtgärder, som ekonomisk översyn av Läkartidningen och kansliet, föreslår CS till årets fullmäktigemöte höjda medlemsavgifter.
Om de går igenom skulle medlemsavgifterna istället täcka 75 procent av den fackliga verksamheten, enligt budgetförslaget. Resten skulle komma från pensionsstiftelsen, Läkartidningen och besparingar.
Tre förslag
För det första föreslås i budgeten för år 2006 en generell höjning av förbundsavgiften med 250 kronor om året, men endast för fullbetalande medlemmar. Höjningen väntas ge 6-7 miljoner kronor.
För det andra föreslås Läkartidningen ingå i medlemsavgiften, se LT nr 15/2005. Syftet är att säkra tidningens framtid som förbundsorgan och dess intäkter. Förslaget innebär en avgiftsväxling. För yrkesverksamma och fullbetalande medlemmar bortfaller prenumerationsavgiften. Istället höjs deras förbundsavgift med 500 kronor. Hur förbundsavgiften för medlemmar med reducerad avgift, till exempel nyutexaminerade läkare, ska påverkas vill CS ha mandat att bestämma. Studenter och pensionärer föreslås dock att även i fortsättningen få prenumerera på tidningen, enligt en taxa som CS beslutar.
Den ökade upplagan tillsammans med uteblivna prenumerationsavgifter beräknas kosta 14 miljoner kronor. Ungefär hälften av medlemmarna prenumererar idag på tidningen.
För en fullbetalande medlem som idag avstår från tidningen innebär den generella höjningen och avgiftsväxlingen tillsammans en utgiftshöjning med 750 kronor om året. För en fullbetalande medlem som idag prenumererar på Läkartidningen för 756 kronor innebär förändringen en minskad total utgift med 6 kronor. Då är hänsyn inte tagen till skattereduktion med 25 procent av fackföreningsavgiften. Med skattereduktion skulle de två förslagen i praktiken innebära att dagens prenumeranter minskar sin totala utgift med 193,50 kronor, medan höjningen för icke-prenumeranter blir 562,50 kronor.
För det tredje föreslås en höjning av avgiften för pensionärer, 20 procent av förbundsavgiften istället för som idag 10 procent. Det ska ge ökade intäkter på 1,5-2 miljoner kronor på sikt, bedömer CS. Övergången till pensionärstaxa sker idag vid 65 års ålder. CS föreslår att avgiften istället sätts ned då medlemmen faktiskt slutar vara yrkesverksam, dock tidigast vid 60 års ålder.
I dag är förbundsavgiften 1800 kronor per år för fullbetalande. Om de två första förslagen går igenom blir förbundsavgiften 2 550 kronor om året. Till förbundsavgiften kommer delföreningarnas medlemsavgifter. Storleken på dessa varierar. Medlemskap i yrkesförening och lokalförening är obligatoriskt. För pensionärer utgår dock inga delföreningsavgifter.
Några exempel:
1. En sjukhusläkare i Göteborg betalar idag totalt 2 850 kronor om året för medlemskap. Då ingår avgift till förbundet, Göteborgs läkarförening och Sjukhusläkarföreningen. Om läkaren är prenumerant är den totala utgiften 3 606 kronor. En sådan medlem skulle med de föreslagna höjningarna få en sammanlagd avgift på 3 600 kronor om året inklusive tidningen.
2. Nyutexaminerade läkare betalar halv förbundsavgift i 21 månader. En sådan yngre läkare i Stockholm betalar idag 2 185 kronor inklusive medlemskap i Stockholms läkarförening och Sveriges yngre läkarförening, lokalt och centralt. Om läkaren är prenumerant är den totala utgiften 2 941 kronor. CS förslag innebär att medlemmar med reducerad förbundsavgift inte ska omfattas av höjningarna på tillsammans 750 kronor. I stället vill CS få mandat att avgöra hur avgiftsväxlingen för tidningen ska påverka deras medlemsavgift.
3. En privatläkare i Malmö betalar idag 4 750 kronor om året. Då ingår medlemskap i förbundet, Privatläkarföreningen centralt, i den lokala privatläkarföreningen samt i Malmö läkareförening. Om läkaren är prenumerant är den totala utgiften 5 506 kronor. Den nya totala avgiften skulle bli 5 500 kronor om året.
4. En pensionärsmedlem betalar idag 10 procent av förbundsavgiften eller 180 kronor om året. Prenumeranter över 65 år betalar 494 kronor. Med prenumeration är den totala utgiften alltså 674 kronor. Med föreslagna 20 procent beräknat på den nya förbundsavgiften om 2 550 kronor skulle den nya avgiften för en pensionär bli 510 kronor om året, exklusive Läkartidningen. Den nya prenumerationsavgiften vill CS ha mandat att bestämma.
I exemplen är hänsyn alltså inte tagen till skattereduktion med 25 procent. Inte heller är eventuellt skatteavdrag för prenumeration på Läkartidningen medtaget i beräkningen.
För de flesta tillkommer avgift till a-kassan som idag är 94 kronor i månaden eller 1 128 kronor om året. Avgiften betalas separat.
