Läkarförbundets centralstyrelse ska vid kommande fullmäktige föreslå att Läkartidningen bör ingå i medlemsavgiften (se LT nr 14, sidan 1023). Åtgärden ska bland annat bidra till att på sikt förbättra Läkarförbundets totala ekonomi (se separat artikel).
Läsarna, dvs en stor andel av Sveriges läkarkår, kan komma att se effekterna av en sådan förändring i form av en försämrad – eller oförändrad – redaktionell kvalitet. Det menar Bo Hedin, mediekonsult och för närvarande chefredaktör på mediernas egen branschtidning Pressens Tidning. År 2003 hade han Läkarförbundets uppdrag att granska, och föreslå förändringar, i Läkartidningens organisation, och han har därför god insyn i tidningen.
– På plussidan för prenumererad tidskrift är att man som redaktionell medarbetare vet att läsaren fattat ett aktivt beslut att läsa tidningen. Det ger en styrka åt redaktionen och kan påverka den redaktionella kvaliteten positivt. Prenumerationskurvan i sig kan också visa en tendens på förändringar i kvaliteten, säger Bo Hedin.
– Men man ska inte överskatta den betydelsen. Gränsen mellan kvaliteten på journalistik i gratistidningar respektive i prenumererade tidningar börjar allt mer suddas ut. Det kan dessutom vara en fara med att titta alltför mycket på prenumerationskurvan och koppla den till kvaliteten, eftersom så många andra faktorer än redaktionell kvalitet kan påverka viljan att prenumerera, såsom sämre ekonomi eller mindre med tid.
En stark ekonomi, som dessutom vilar på två inkomstströmmar (prenumerationer och annonser), är en »jättestyrka« för en tidskrift, anser Bo Hedin. Det gäller även i fråga om självständigheten gentemot ägaren, även om den självständigheten kan uppnås på andra sätt.
– Det viktigaste är att tidningens uppdrag är tydligt definierat. Det måste finnas ett mod hos ägaren att låta tidningen arbeta under rimlig självständighet, säger Bo Hedin.
En dalande prenumerationskurva kan mötas på flera sätt, menar Bo Hedin, varav övergång till medlemstidning bara är ett.
– Alternativet är att hela tiden förbättra tidningens innehåll parallellt med en förstärkt marknadsföring. Men det är lätt att säga, det är ju många som slåss om läsarnas tid.
Bo Hedin anser att det skulle vara oerhört svårt för Läkartidningen att återgå till att bli prenumererad, om den ingått i medlemsavgiften under några år.
– Jag tror därför att ett beslut att göra tidningen till medlemstidning måste uppfattas som en offensiv åtgärd, på så vis att man samtidigt förbättrar innehållet i tidningen och att den förbättringen tydligt framgår för läsarna, säger Bo Hedin.

Påverkar inte annonsförsäljningen
För annonsörerna spelar frågan om medlemstidning eller prenumererad tidning ingen större roll, tror Bo Hedin.
– Förr sa man ofta att det är viktigt att folk betalar för tidningen, för att annonsörer ska vilja annonsera. Men för Läkartidningen, som har en mycket tydlig målgrupp, spelar det nog ingen roll, säger Bo Hedin.
Även Anne-Charlotte Knutsson, informationschef på AstraZeneca Sverige, menar att Läkartidningen i ett annonsörperspektiv är svår att jämföra med andra tidningar.
– Generellt sett är en tidning som läsaren aktivt betalar för att läsa mer intressant för oss som läkemedelsannonsör. Men Läkartidningen är en speciell tidning såtillvida att det finns få facktidskrifter inom samma ämnesområde, och vi får ju bara annonsera i fackpress, säger Anne-Charlotte Knutsson.
– Jag tror inte att vårt intresse för att annonsera i Läkartidningen påverkas i någon riktning bara av det faktum att den blir medlemstidning. Förvisso blir upplagan större, men spontant tror jag att i stort sett alla läkare som vill läsa den gör det redan idag. Det oavsett om man har en egen prenumeration på den.
Räckviddsundersökningar visar att över 80 procent av Läkarförbundets medlemmar läser Läkartidningen, trots att mindre än hälften betalar prenumeration för tidningen.