Uppgifter i bland annat Läkartidningen om att det danska företaget Copygene mot betalning samlar in nyföddas blod i Sverige, navelsträngsblod som sedan fryses in och lagras i blodbanker, får vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson att överväga att inrätta en svensk navelsträngsblodbank. Nationella och offentligt finansierade sådana finns i bland annat Italien, Finland och USA. Flera svenska läkare framförde i Läkartidningen 1-2/2005 önskemål att Sverige borde införa något liknande.
Men Ylva Johansson är idag inte beredd att lova att en sådan kommer till stånd.
-Utifrån det jag vet idag kan jag säga att en sådan navelsträngsblodbank borde inrättas. Men jag vill ta del av de erfarenheter man har i andra länder innan jag uttalar mig med säkerhet. Dessutom har ju frågan varit uppe bland annat i Statens medicinsk-etiska råd, och deras synpunkter vill jag också först ta del, säger Ylva Johansson.
Det är inte bara de kommersiella intressena för navelsträngsblod som gjort frågan om en offentligt finansierad navelsträngsblodbank aktuell. Många läkare menar att det till följd av den ökade andelen invandrare i samhället, kan dyka upp patienter med udda vävnadstyper. Dessa kan vara svåra att behandla med stamceller från obesläktade givare, celler som idag hämtas från exempelvis Tobiasregistret.
Ylva Johansson vill nu inleda en diskussion med sjukvårdshuvudmännen om en eventuell framtida navelsträngsblodbank. När dessa samtal kommer igång, och när en navelsträngsblodbank skulle kunna bli verklighet, är dock mycket osäkert.
– Frågan kommer nog upp inom kort i de löpande diskussionerna som vi har med landstingen. Jag tror inte att den ekonomiska biten ska innebära något hinder, det handlar nog mer om i vilka former en eventuell navelsträngsblodbank ska drivas: Är det i så fall landstingen som ska ha ansvar för en sådan blodbank eller ska den drivas i statlig regi? funderar Ylva Johansson.
