– Sverige behöver en nationell IT-policy för hela vård- och omsorgsområdet, och jag räknar med att ha en sådan klar innan året är slut. Min ambition är att Sverige skall höra till de världsledande länderna när det gäller att använda IT som ett verktyg för patientservice, kvalitet och effektivisering inom vård och omsorg, säger Ylva Johansson.
Idag görs 95 procent av vårdcentralernas vårddokumentation elektroniskt. På sjukhusen är siffran 65 procent, enligt departementssekreterare Daniel Forslund. Men skillnaderna mellan landstingen är stora. I Stockholm och Norrbotten är alla pappersjournaler borta, medan datorn tagit över endast 5–6 procent av journalerna i Kalmar län.
Även om datoriseringen gått långt rent generellt så är det en spretig bild som träder fram. Det är bland annat just denna spretighet som IT-policyn ska motarbeta. Totalt finns omkring 800 datasystem inom den svenska sjukvården. En läkare i Kalmar till exempel kan behöva logga in i 18 olika system varje dag. Olika system används för vårddokumentation, remisshantering, röntgenplåtar, labbsvar osv. Att föra in allt i patientjournalen och låta den vara basen är en av tankarna som kommer att finnas med i IT-policyn.
Men skilda system används också för att göra samma sak, till och med inom ett och samma landsting eller inom ett sjukhus. Och de är sällan kompatibla med varandra. Bara inom Stockholms läns landsting finns 28 olika elektroniska journalsystem.
Även om IT-systemen rent tekniskt görs kompatibla med varandra får journaluppgifter idag inte samköras mellan sjukvårdshuvudmän, alltså i princip mellan landsting, utan patientens samtycke. Men detta kan komma att ändras. För att det ska gå att få en samlad bild av patienten håller regeringskansliet på att se över integritetsfrågor i Patientjournallagen och lagen om vårdregister. Detta ska vara klart under hösten.
IT-policyn ska tas fram i en grupp av representanter för regering, landsting och myndigheter. Den ska ledas av Ylva Johanssons statssekreterare Mikael Sjöberg. Läkarförbundet kommer att finnas med i en referensgrupp.
Läkarförbundet är positivt till samordnade elektroniska journaler men påpekar att patienternas säkerhet och förtroende för läkaren inte får äventyras. Endast den som behandlar patienten ska kunna få tillgång till patientdata.
– Under förutsättning att man tillämpar goda säkerhetslösningar kan man öka både den medicinska säkerheten och nyttan för patienten med system som kommunicerar över gränserna, säger Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Läkarförbundet.
Läkarförbundet tog förra året fram en egen IT-policy – Läkaren, IT och patienten – se http://www.slf.se.
