Det anser Karin Lindell, som på regeringens uppdrag utrett frågan om försäkringsbolagens tillgång till patientjournaler. Enligt henne begär försäkringsbolag regelmässigt in fullmakter från personer som söker privata personförsäkringar och vissa skadeförsäkringar. Majoriteten av fullmakterna är sk generella: de är inte tidsbegränsade och innehåller inte några begränsningar i fråga om vilka sjukvårdsinrättningar försäkringsbolaget kan vända sig till. I omkring 30 procent av de ärenden där det görs en riskbedömning av försäkringsbolaget inhämtas sådana journaluppgifter.
Nu menar Karin Lindell att det finns stora brister i det nuvarande systemet. Inte minst handlar det om att patienterna själva har blivit alltmer försiktiga med att lämna sådana uppgifter till läkaren som riskerar att hamna i journalen. Det kan på sikt leda till sämre vård, eller ingen vård överhuvudtaget, eftersom journalen saknar viktiga uppgifter, menar hon.
– Dessutom får försäkringsbolagen tillgång till en stor mängd överskottsinformation, information som innebär ett omotiverat intrång i den personliga integriteten. Informationen kan också övertolkas av försäkringsbolaget, det gäller inte minst i fråga om barn, vilket i värsta fall kan leda till att personen inte får teckna någon försäkring överhuvudtaget, sade Karin Lindell i samband med att hon nyligen överlämnade promemorian »Försäkringsbolags tillgång till patientjournaler« till regeringen.

Låt läkaren avgöra vad som är relevant
Karin Lindell föreslår nu att bolagen endast genom preciserade frågor ska få tillgång till relevant information i patientjournalen. Informationen ska ges i form av antingen läkarintyg eller bearbetade journalutdrag.
Vad som är att beteckna som relevant information ska läkaren avgöra. I enstaka fall kan kompletta journaler vara aktuella, men då vill utredaren att patienten själv vänder sig till sjukvårdsinrättningen och överlämnar sin journal personligen till försäkringsbolaget.
– Dessutom bör fullmakten som ger försäkringsbolaget rätt att inhämta hälsoinformation förfalla efter det att en försäkringsansökning är prövad, eller efter en skadereglering. Med nuvarande regler kan ett försäkringsbolag använda sig av fullmakten många år efter det att fullmakten gavs, om något skulle hända försäkringstagaren, sade Karin Lindell.
Med de nya reglerna skulle arbetsbördan på läkarna öka, då skyldigheten att bistå försäkringsbolagen i dessa ärenden enligt förslaget bör regleras i Patientjournallagen. Därför föreslår Karin Lindell att försäkringsbolagen ska betala en avgift vid varje enskild förfrågan, för att ekonomiskt kompensera för den arbetstid som läkaren måste avsätta till detta.
Från de privata försäkringsbolagens egen branschorganisation, Sveriges Försäkringsförbund, ser man bitvis ganska positivt på utredarens förslag, men det finns också en farhåga för ökad byråkrati och högre försäkringspremier.
– Utredningen visar att det finns en förståelse för försäkringsbolagens behov av att få ta del av hälsoinformation. När det gäller de konkreta förslagen så måste vi nu analysera hur de rent praktiskt skulle kunna genomföras, och om det överhuvudtaget är möjligt, säger Anders Beskow, vice VD på Sveriges Försäkringsförbund, och fortsätter:
– När det gäller utredarens syn på att bolagen skulle övertolka information i journaler, så menar jag att det synsättet speglar en okunskap som finns generellt i samhället om vilken information som försäkringsbolagen behöver om försäkringstagarna. Vi har egna medicinska experter med mycket hög kompetens på området, och jag menar att det inte sker någon övertolkning.
Anders Beskow tror att kravet på specifika frågeställningar i stället för tillgång till hela patientjournaler kan innebära problem.
– Hur formulerar man rätt frågor, och hur svarar läkaren på frågorna utan att riskera att missa viktig information som försäkringsbolaget behöver i sin bedömning? Det är ett system som kan bli mycket resurskrävande och som i förlängningen kan innebära högre försäkringspremier, säger Anders Beskow.
Förslagen i promemorian »Försäkringsbolags tillgång till patientjournaler« föreslås träda i kraft den 1 juli 2006.