WMAs arbete innefattar numera fler områden än medicinsk etik, men det är fortfarande de etiska frågorna som väger tyngst.
Det är också frågan om medicinsk etik som efter andra världskriget ledde till att WMA bildades överhuvudtaget och som gett den medicinska professionen Helsingforsdeklarationen, Lissabondeklarationen etc.
Idag har organisationen ett 80-tal medlemsländer, och fortfarande finns många svåra frågor som måste lösas för att uppnå en gemensam etisk medicinsk norm bland medlemsländerna, menar Eva Nilsson Bågenholm.
– Vi har exempelvis frågan om att kinesiska läkare misstänks delta i tillvaratagande av organ från dömda kinesiska fångar. Vi kommer att efterhöra hos det kinesiska läkarförbundet hur det ligger till och sedan via olika kanaler, såsom WHO och regeringarna, försöka agera, säger Eva Nilsson Bågenholm.
– Även Kina ingår i WMA, men de har inte deltagit i några av våra möten på länge.
Hösten 2004 färdigställde WMA en etikmanual som är tänkt att användas vid medicinsk utbildning i de olika medlemsländerna. För närvarande pågår en genomgång av de olika deklarationer som WMA antagit genom åren. Vissa kommer att revideras, andra kanske arkiveras. Nyligen antogs ett dokument gällande genetisk forskning. Det, liksom allt övrigt arbete inom WMA, syftar till att uppnå en gemensam etisk standard.
