Genom att sätta en grundlagsskyddad rättighet ur spel har de åtalade riskerat att åsamka hela samhället skada. Det hävdade Kerstin Skarp, vice överåklagare, under sin slutplädering i den s k Gillberg-affären. Åtalet handlar i grunden om att Christopher Gillberg vägrat lämna ut handlingar i ett forskningsprojekt om ADHD/DAMP, i enlighet med domslut i kammarrätten.
–Beträffande Cristopher Gillberg handlar det om ett uppenbart tjänstefel. Han har ansvarat för handlingarna, det ansvaret kan inte ligga på rektors nivå, sade Kerstin Skarp.
De tre domar som låg till grund för kravet att handlingarna skulle lämnas ut betecknades av Gillberg som »felaktiga«. Men det försvarar inte hans handlande, menade Kerstin Skarp.
– Är man missnöjd med domslut får man klaga. Annars gäller det att följa dem, allt annat vore orimligt.

Universitetsledningen bar ansvaret
Gillbergs juridiska ombud Monica Rösman hävdade å sin sida att det var universitetsledningen som bar ansvaret, eftersom den ansåg att de ägde rätten till handlingarna. Samtidigt återförde hon ansvaret på Gillberg, genom att hävda riktigheten i att Gillberg inte följde kammarrättens domar då de »grundade sig på bristfällig information« om de två personer som ville ta del av materialet.
– Det är en läkares skyldighet att skydda de personer som anförtrott sig åt honom, det gäller allt medicinskt arbete, sade Monica Rösman.
Rektorn Gunnar Svedberg gav upp allt för snabbt i ambitionen att få del av Gillbergs material för att kunna lämna ut det, ansåg åklagaren.
– Det verkar som om han, som nytillträdd rektor, inte ville stöta sig med Gillberg. I stället hoppades Svedberg på att allt på något sätt skulle lösa sig av sig själv, sade Kerstin Skarp.
Styrelseordförande Arne Wittlöfs ansvar blev ett faktum så snart ärendet hamnade på styrelsens bord, hävdade åklagaren.
– Det är inte bara själva handlandet som är att anse som myndighetsutövning, utan även det arbete som föregår handlandet. Styrelsen hade noggrant arbetat med frågan om förbehåll för att dessa skulle bli rätt. Den borde därför ha kunnat sätta sig in i vad förbehåll egentligen är.
– För samtliga åtalade gäller att ju mer självständig ställning man har, ju allvarligare ska man se på brottet. Och jag har svårt att tänka mig en större självständighet än den som Gillberg, Svedberg och Wittlöf har, sade Kerstin Skarp.
Dom i målet kommer den 27 juni.