Kristina Alexanderson är professor vid Sektionen för personskadeprevention vid Karolinska institutet. Hon presenterade tidigare i år en kartläggning av sjukskrivningsproblemen (LT 11/2005).
Att läkarnas sjukintyg, de medicinska underlagen, behöver göras bättre är bra tänkt, menar hon. Av intyget ska framgå om kriterier för sjukpenning föreligger, det vill säga om patienten är sjuk och om sjukdomen sätter ned arbetsförmågan med minst 25 procent.
– Där slarvas det jättemycket. Läkarna behöver få möjligheter att vara noggrannare. För det krävs strategier för ledning, kvalitetssäkring och kompetensutveckling av den arbetsuppgiften.
Ökad specialistkompetens inom primärvården kan också behövas, till exempel när det gäller muskuloskeletala och psykiska diagnoser, liksom beteendevetenskaplig kompetens.
Men generellt, för att läkarna ska ta sitt ansvar måste försäkringskassan göra sin del. Det är försäkringshandläggaren som fattar beslut om sjukskrivning, eventuellt efter det att försäkringsläkare konsulterats, men kassan har ofta inte utövat sin grindvaktsfunktion. Reglerna finns men har inte tillämpats i tillräcklig utsträckning.
– Handläggarna ska fatta besluten och ta ställning bland annat utifrån sjukintyget. Ofta är dock underlaget inte tillräckligt. Men istället för att begära komplettering har man nöjt sig. Försäkringskassan kan också initiera en »second opinion«. Det skulle man kunna göra i mycket större utsträckning. Studier visar att »second opinion« är bra, inte minst för den sjuke.
Bilden att allmänläkarna har stort inflytande över sjukskrivningarna vill Kristina Alexanderson nyansera. I Sverige står distriktsläkarna för endast 30–50 procent av alla sjukskrivningar.
Att Sverige har högst sjukfrånvaro inom OECD, se grafik, tror hon delvis beror på att Sverige i princip är ensamt om att inte ha någon tidsgräns för sjukpenning.
– Om vi tar bort de som är sjukskrivna över tolv månader så skulle den grafen se annorlunda ut.
Att maximera tiden till ett år vore bra. Det skulle antagligen motivera läkare och försäkringshandläggare till att agera tidigare. Däremot är hon tveksam till förlängd karens. Det skulle kunna ge färre men längre korta sjukfall.
– Vi behöver mer kunskap om detta. Utöver faktorer som grad av sjuklighet och nivå på kraven på arbetsmarknaden är utnyttjandet av en sjukförsäkring relaterat till dels ersättningsnivåerna, dels graden av kontroll i systemet. Det finns alltid en risk för både över- och underutnyttjande av försäkringen, båda delarna innebär nackdelar. I Sverige har det under lång tid framförallt varit kontrollen som inte fungerat. LT


Professor Kristina Alexanderson anser att läkarna måste göra noggrannare bedömningar vid sjukskrivningar och försäkringskassan måste ta sitt ansvar som grindvakt.