Bättre grindvaktsfunktion och kontroll
Läkare måste göra noggrannare bedömning av arbetsförmågan och få bättre stöd av försäkringskassan. Att försäkringskassan nekar sjukskrivning i endast 1 procent av fallen jämförs med Norges 17 procent, Danmarks 25 procent och hela 50 procent i Österrike och Portugal.
Allmänläkaren är oftast inte rätt person att avgöra ifall någon kan gå tillbaka till arbetet, särskilt vad gäller långa sjukskrivningar. De har ofta sin grund i rygg- eller knäproblem eller i en psykisk problematik och kräver andra specialister.
En allmänläkare kan också ha svårt att göra en oberoende bedömning, benägenheten att följa patientens önskemål ökar när läkaren känner patienten. OECD noterar att i Sverige, Norge och USA har allmänläkaren stort inflytande över sjukskrivningarna och att sjukfrånvaron i de tre länderna är oväntat hög. Oberoende experter och »second opinion« bör användas. Sådana har en starkare roll i andra länder. I till exempel Österrike och Schweiz numera används numera »second opinion« i två tredjedelar av fallen, medan det i Sverige inte används trots att det är tillåtet.
Svenska försäkringsläkare undersöker inte patienten. I de långa sjukskrivningsfallen bör de göra en egen medicinsk bedömning.
Den omprövning som sker efter ett års sjukskrivning och efter tre års förtidspension fungerar inte. Omprövning bör göras oftare och mer systematiskt, så som sker i en del andra länder, och innehålla en medicinsk bedömning.
Någon form av stickprovskontroll av att de sjukskrivna verkligen uppfyller kriterierna, vore effektivt.

Sanktioner
Sverige får beröm för ambitionen med rehabiliteringsplan inom fyra veckor men kritik för att det inte fungerar. Många arbetsgivare struntar i sina skyldigheter. Arbetsgivaren bör få bättre stöd, arbetet med planerna övervakas och sanktioner gentemot arbetsgivaren införas.
Krav bör också ställas på den sjukskrivne att delta aktivt. Den som inte medverkar bör drabbas av någon form av sanktion, som till exempel i Norge (se LT nr 22/2005), och försäkringskassan bör kunna agera då.

Inför bortre parentes
Sjukskrivningstiden bör begränsas till högst ett år.

Granska deltidssjukskrivningar
Dessa har ökat och det finns en risk att de inte används som alternativ till heltidssjukskrivning, utan istället för till exempel deltidspension.

Ökade ekonomiska drivkrafter
Låt arbetsgivaren betala hela sjuklönen under förslagsvis tre månader. Det skulle motivera arbetsgivaren att sätta in rehabilitering tidigare.

Fler karensdagar
Karensen kunde vara tre dagar.

Jämka samman bidragsystemen
Sjukskrivning bör inte få fungera som ekonomiskt förmånligare alternativ till tidigare pensionering eller till arbetslöshet. Systemen bör jämkas samman.

Källa: Economic Survey of Sweden 2005, OECD. Läs mer http://www.oecd.org