Det anser Paul Hjemdahl, professor och överläkare i klinisk farmakologi vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Paul Hjemdahl är dessutom ordförande i expertgruppen för hjärt–kärlsjukdomar inom Läksak (Läkemedelssakkunniga) i Stockholms läns landsting. Gruppen granskar kunskapssammanställningar och annan dokumentation av både nya och gamla läkemedel.
Paul Hjemdahl menar att balansen mellan män och kvinnor i läkemedelsstudier i stort sett speglar könsfördelningen bland de patienter som läkemedlen är ämnade för.
– Jag tycker inte det råder någon stor obalans mellan könen idag, och att läkemedel bara skulle vara testade på unga män är en myt. Det gäller bara under den första fasen, med friska personer, och då av säkerhetsskäl. Men det finns en skillnad beroende på om det handlar om läkemedel för behandling av hjärt– kärlsjukdomar eller läkemedel som ska användas i förebyggande syfte. I fråga om tex medel mot hypertoni är balansen mellan könen bra.
– Men vi skulle behöva fler studier med även äldre patienter. Sjukvården består ju inte av det selekterade patienturval som läkemedelsbolagen helst använder i sina studier, för att få så snygga resultat som möjligt, säger Paul Hjemdahl.
Fler äldre i prövningar innebär fler faktorer att ta hänsyn till då resultaten ska avläsas, då det handlar om en population med ett förmodligen större sjukdomsspektrum.
– För industrin skulle sådana sjukvårdsnära studier förmodligen bli billigare än idag, eftersom patientrekryteringen skulle gå snabbare med färre exklusionskriterier, säger Paul Hjemdahl.
Paul Hjemdahl, ordförande i expertgruppen för hjärt– kärlsjukdomar, Läksak.
