En panel bestående av idel kvinnor var nästan helt eniga med Kristina Axén Ohlin (m) som ansåg att landstingen i sin nuvarande form inte fungerar.
– Landstingens tid är förbi, sa hon.
Allra vassast i sin kritik mot landstingen var samhällsdebattören Monica Renstig.
–Landstingen har inte lyckats särskilt bra hittills, de har inte anpassat sitt utbud efter den nya typen av sjukdomar. Sjukvården är utformad efter professionens intressen.
Olivia Wigzell, sekreterare i ansvarsutredningen, var mildare i sin analys.
–Dagens sjukvård uppmuntrar inte till att ha patienten som utgångspunkt. Men den förhindrar inte heller en sådan utgångspunkt.
Olivia Wigzell lovade att ansvarsutredningen under vintern 2006 kommer med ett svar på frågan om landstingen bör finnas kvar.
Ellen Hyttsten, direktör på Sveriges kommuner och landsting, höll med om att vården behöver bli mer patientfokuserad och att det finns stora problem med tillgängligheten. Däremot menade hon till skillnad från övriga att landstingen skulle kunna klara sjukvården även framöver.
Läkarförbundet har redan bestämt sig i sin syn på saken. Ordförande Eva Nilsson Bågenholm redogjorde för delar av förbundets sjukvårdspolitiska program från ifjol och framhöll lösningen att landstingen kan finns kvar som en av flera vårdgivare men avskaffas som beställare.
– Medicinskt sett erbjuds bra sjukvård i Sverige idag, men organisatoriskt borde mycket förändras. Det finns en oerhörd irritation i läkarkåren mot landstingen som arbetsgivare.
Publicerad:
Läkartidningen 28/2005
Lakartidningen.se