Christopher Gillberg var inte direkt ansvarig för att de begärda forskningshandlingarna lämnades ut, i enlighet med tidigare domslut i kammarrätten. Det skriver Göteborgs tingsrätt i domslutet, och pekar på att frågan hade förts upp på rektorsnivå. Ändå väljer en enig tingsrätt att döma honom för tjänstefel, som även bedöms som uppsåtligt, till villkorlig dom och dagsböter.
Tjänstefelet är, enligt tingsrätten, att Gillbergs vägran att tillhandahålla handlingarna var en handläggningsåtgärd som föregick den »myndighetsutövning« som själva utlämnandet skulle innebära. »Gillbergs vägran har därför skett vid universitetets myndighetsutövning«, skriver rätten.
Christopher Gillbergs advokat Monica Rösman anser att tingsrätten inte tagit hänsyn till försvarets inställning om att Gillbergs agerande kan, om han ska hållas som ansvarig, anses som »ringa« och därför inte borde dömas. Därför överklagar man domen.
– Tingsrätten borde bemött det faktum att omständigheterna kunde anses som mycket speciella, med tanke på det etiska regelverk som professor Christopher Gillberg hade att ta hänsyn till. Rätten borde även ha sett till den speciella relation han hade till materialet och till de personer som ingått i studierna, säger Monica Rösman.

Oenig tingsrätt fällde rektorn
Rektor Gunnar Svedberg frias på en rad punkter av tingsrätten, både ifråga om tolkning av de lagda förbehållen för forskningsmaterialet, och hans »passivitet« i vissa perioder i handläggningen av ärendet. Tingsrätten, som inte var enig i sin dom, menar dock att Gunnar Svedberg gjort sig skyldig till tjänstefel. Även om det inte anses vara uppsåtligt, så måste det enligt rätten ändå betraktas som »inte ringa«. Påföljden blev dagsböter.
Tingrätten pekar på en avgränsad period i handläggningen, den mellan 1 september och 10 oktober 2003. Rätten skriver att Svedberg under den perioden »visat en oacceptabel passivitet i ett ärende där verksamma åtgärder skall vidtas skyndsamt«. Chefsrådmannen och en nämndeman ville fria Svedberg helt, då de ansåg att det rörde sig om ett ringa tjänstefel.
Svedbergs advokat Claes Östlund menar att rättens oenighet i sitt beslut i sig föranleder ett överklagande. Men det finns även andra faktorer som motiverar ett sådant.
– Bortsett från sex veckor accepterar rätten rektorns agerande. Då undrar jag: vad borde rektorn ha gjort under dessa sex veckor? Jag ställde frågan till åklagare under förhandlingarna, men fick inget svar. Hur skulle »kraftfullare åtgärder« se ut, om de fortfarande skulle vara rimliga? Att tillkalla polis mot sin egen personal är inte en rimlig åtgärd, säger Claes Östlund.
Varken Gunnar Svedberg eller Christopher Gillberg har kunnat nås för att kommentera tingsrättens domar.

Felaktigt beslut men frikänd
Den tredje åtalade, styrelseordförande Arne Wittlöf, friades i tingsrätten. Förvisso anser rätten att styrelsens beslut i ärendet varit felaktigt. Men omständigheterna gör att Wittlöf inte kan lastas för att ha begått ett uppsåtligt brott eller varit straffbart oaktsam, menar rätten. Vice överåklagare Kerstin Skarp, som för justitieombudsmannens räkning drivit målet i tingsrätten, uppger att JO ännu inte bestämt sig i frågan om ett eventuellt överklagande. Senast den 18 juli ska ett överklagande vara ställt till Hovrätten i Västra Sverige.