Det säger Ulf Thilén, överläkare vid hjärt–lungdivisionen på Universitetssjukhuset i Lund. Han var tidigare ordförande i Europeiska kardiologföreningens arbetsgrupp för GUCH (grown-up congenital heart disease).
–En grupp av patienter där vi ganska säkert kan säga att det kommer att krävas förnyad operation är då man använder biologiska klaffar. Det gäller framför allt klaffbyte vid lungpulsådern. Grovt uppskattat ska dessa fungera bra i minst tio år, säger Ulf Thilén.
–Men även i fråga om det finns en stor variation; jag har haft patienter som ännu, fortfarande efter 25 år, inte behövt byta den biologiska klaffen. Orsaken till den individuella variationen är oklar.
Då det handlar om kärlutvidgning är det idag vanligt att en stent används för att utvidgningen ska bibehållas, och därigenom minska behovet av förnyade ingrepp.
–Men det är en ganska ny teknik som vi ännu inte har så mycket erfarenhet av, säger Ulf Thilén.
Den ärrbildning i hjärtat som tidigare ingrepp lett till kan vara en besvärande faktor för kirurgerna, då nya ingrepp är nödvändiga. Men statistiken talar inte för att dessa ärr skulle vara någon stor riskfaktor.
De stora ärr på bröstkorgen som operationerna lämnar efter sig kan vara psykiskt betungande, det vittnar inte minst patienten Anna-Karin Flygare om (se separat artikel). Det finns andra möjligheter att öppna bröstkorgen, än på det sätt som normalt görs vid toraxoperationer. Men den nuvarande metoden lär ändå inte överges inom den närmaste framtiden.
–I vissa länder används en teknik där man öppnar längs revbensbågen och rullar upp huden. På det sättet blir det ett mer diskret ärr.
–Men många har invändningar mot den metoden, eftersom åtkomligheten blir sämre. Det innebär en ökad risk om det exempelvis uppstår blödningar, och svenska toraxkirurger tycker inte att det är värt den risken, säger Ulf Thilén.