Svenska forskare bekräftar nu det som mindre studier tidigare visat: oupptäckt celiaki är en riskfaktor för fostret. Tillväxten i livmodern kan påverkas negativt och risken för låg födelsevikt fördubblas.
–Tidigare studier har inte varit helt entydiga. Genom den här större studien sätter vi nu ner foten och visar att det verkligen förhåller sig på det här sättet, och dessutom har vi nu särbehandlat odiagnostiserad celiaki och diagnostiserad, säger docent Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid universitetssjukhuset i Örebro, men som i sin forskning är knuten till enheten för klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet under ledning av professor Anders Ekbom.
Forskarna har identifierat svenska kvinnor som fått slutenvårdsdiagnos för celiaki åren 1964 till 2001, och kopplat ihop resultatet med det medicinska födelseregistret åren 1973 till 2001. De har jämfört födslar till kvinnor som fick diagnosen celiaki före respektive efter förlossningen, med födslar till kvinnor som aldrig fått någon diagnos.
I födelseregistret identifierades 2078 barn som fötts av mammor med celiaki. Cirka 900 av dessa barn var födda av mammor som fått diagnosen först efter födseln.
Bland odiagnostiserade kvinnor fanns en fördubblad risk för låg födelsevikt (under 2500 gram). Dessutom ökade risken för att tillväxten i livmodern påverkades negativt, att modern måste genomgå kejsarsnitt och för prematurer.
–Ett lågt näringsupptag på grund av celiakin kan förklara den försämrade tillväxten i livmodern, säger Jonas F Ludvigsson.
Den ökade risken för prematurer är förmodligen orsakad av inflammationsprocessen i tunntarmen vid celiaki, men det sambandet är inte lika tydligt som sambandet mellan dåligt näringsupptag och försämrad fostertillväxt.
Ingen anledning till screening
Trots att det nu finns flera studier som visat att odiagnostiserad celiaki kan innebära en risk vid graviditet, menar Jonas F Ludvigsson att det inte finns anledning att införa någon allmän screening av kvinnor som planerar en graviditet.
– Både läkare och allmänhet är idag tillräckligt medvetna om riskerna vid celiaki och jag menar att den policy vi har idag är helt rätt. Dessutom tar det upp till ett par år efter det att en behandling mot celiaki sätts in, innan inflammationen stoppas helt. Riskerna är dock sannolikt små om diagnosen gjorts tidigare än 1,5 år före graviditeten och en behandling kommit igång, säger Jonas F Ludvigsson.
Andra allvarliga effekter
De nya resultaten, som nu publicerats i den amerikanska tidskriften Gastroenterology, visar inte minst att celiaki är en sjukdom som kan ha en allvarlig påverkan på annat än mag–tarmkanalen.
I en ny, ännu inte publicerad studie, har Jonas F Ludvigsson och hans forskargrupp även studerat om celiaki hos pappan kan påverka barnet. En hypotes är att genetiska störningar i pappans arvsmassa påverkar närliggande områden på en kromosom, där ett område är kopplat till risken för celiakiutveckling och ett annat till fostertillväxten.
– Det är en hypotes vi lanserat i en redan tidigare studie om celiaki och fosterpåverkan, säger Jonas F Ludvigsson.
Resultaten från den nya studien kommer att presenteras i Skandinavian Journal of Gastroenterology under hösten.
