I maj i år betalades sjukpenning ut till 217399 personer. Samma månad fick knappt 1500 personer avslag på sin begäran om sjukpenning eller sin sjukpenning indragen. Trots att det betyder endast 0,68 procents avslag är det mer än en fördubbling jämfört med samma månad i fjol då sjukpenning betalades ut till 250980 personer medan 719 fick nej.
Försäkringskassan har granskat cirka 2000 ärenden där sjukpennings nekats eller dragit in under perioden november 2004 till mars 2005. I snitt nekades cirka 1500 personer i månaden sjukpenning. Av dem var 55 procent pågående ärenden där sjukpenningen drogs in och 45 procent nya fall. Det vanligaste skälet till ett nej till sjukpenning var att försäkringskassan bedömde att patienten ansågs klara ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden eller bedömdes klara sitt vanliga arbete trots sina besvär.

Många kompletteringar i Jämtland
Studien visar att försäkringskassans handläggare genomgående tycker att kvaliteten på de medicinska underlagen (läkarintygen) var bra, och fungerade som utgångspunkt för att bedöma arbetsförmågan. I Dalarna begärdes kompletteringar av det medicinska underlaget nästan aldrig in, medan Försäkringskassan i Jämtland begärde kompletteringar från den behandlande läkaren i nästan nio fall av tio.
– Att siffrorna spretar så är oroande, vi vet inte vad det beror på och måste undersöka det vidare, säger Joakim Niklassson, projektledare på försäkringskassan och den som gjort undersökningen om avslagen.
I hela riket gjordes begäran om komplettering av den medicinska underlaget i 23 procent av de nya fallen.
Hur mycket handläggarna anlitar försäkringsläkarna varierar också över landet. I Jönköpings län vänder sig handläggarna till försäkringsläkaren i stort sett genomgående medan deras kolleger i Örebro, Södermanland och Uppsala fattar avslagsbeslut utan stöd av försäkringsläkaren i ungefär 40 procent av fallen.

En fjärdeldel av avslagen överklagas
Försäkringskassan har också studerat 171 domar i länsrätten under samma period. Knappt en fjärdedel av de ärenden där försäkringskassan nekar sjukpenning överklagas till länsrätten. I 79 procent av de fallen går länsrätten på försäkringskassans linje. Det fanns dock stora regionala variationer, både i hur många ärenden som överklagas och i utfallet.
I Blekinge län överklagades under första halvåret i år över hälften av avslagen, medan endast 4 procent av dem som fick nej till sjukpenning i Uppsala län överklagade till länsrätten. Paradoxalt nog var det under samma period minst chans att länsrätten ändrade försäkringskassans beslut just i Blekinge, 4 procent ändrade ärenden. Störst chans att få länsrätten på sin sida hade den som överklagade i Norr- och Västerbotttern, där 43 respektive 41 procent av ärenden ändrades.
Under nästa år ska försäkringskassan undersöka dels hur personerna som fått nej på sin begäran om sjukpenning försörjer sig efter avslaget, dels hur de blev bemötta i sina kontakter med försäkringskassan.