När de tre Göteborgssjukhusen Sahlgrenska, Östra och Mölndals sjukhus i slutet på 1990-talet slogs ihop till Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) hade AT-utbildningen i Göteborg inte så bra rykte.
Docent Caterina Finizia, som sedan 1999 är sjukhusgemensam studierektor inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset med personalansvar för 50 AT-läkare, funderade på hur AT på SU skulle kunna förbättras och hur man skulle kunna öka engagemanget från AT-läkarna själva. För ett par år sedan hölls en utbildningsdag med brainstorming.
– AT-läkarna fick svara på vad som hindrar repsektive underlättar ett bra arbete som AT-läkare. Allra högst upp på den listan kom handledningen! berättar Caterina Finizia.
Obligatoriska förbättringsprojekt
Ytterligare tre områden utkristalliserade sig som avgörande för kvaliteten på AT: organisation, utbildning och forskning. Utifrån dessa fyra områden fick AT-läkarna gruppera sig och i projektform individuellt arbeta med förslag till förbättringar inom det valda temat. Detta föll så väl ut att arbetssättet sedan september 2004 ingår som en obligatorisk del AT på SU.
Redan under anställningsintervjun diskuterar den blivande AT-läkaren med personalsekreteraren Ulla Strandman vilket tema hon/ han vill göra sitt förbättringsprojekt inom.
Förutom att AT-läkarna nu får möjlighet att påverka sin egen och kommande AT-läkares utbildning så anser Caterina Finizia att projekten ger träning i processtänkande.
– Det har man ju nytta av vad man än ska göra som läkare. Det här arbetssättet innebär också personlig utveckling, något som behövs för att kunna hantera patienter.
Peter Hersvik började sin AT på Mölndals sjukhus i februari 2005. Hans start kändes inte helt bra. Han blev stressad och kände sig rädd att inte kunna tillräckligt.
– När jag började på medicinkliniken saknade jag en konkret introduktion. Förutom det rent praktiska hade jag behövt en medicinsk introduktion, nu fick jag gå in i schemat direkt utan att känna på miljön några dagar.
Peter Hersvik hade redan anmält att han var intresserad av att höra till organisationsgruppen, så det passade bra att hans projektarbete blev att förbättra introduktionen på medicinkliniken på Mölndals sjukhus. När Peter Hersviks arbetsplan fått godkänt av Caterina Finizia och Ulla Strandman som går igenom alla arbeten innan de kan starta, så började han bolla idéer med studierektorn på plats. Ämnet togs också upp på en arbetsplatsträff med övriga läkare på kliniken. Det resulterade i att en arbetsgrupp bildades, där såväl sekreterare som under- och överläkare ingick.
– Strax innan sommaren kom gruppen fram till att dela upp introduktionen i en administrativ och en medicinsk introduktion. AT-läkarna har nu en veckas medicinsk introduktion där man går bredvid enligt ett schema, säger Peter Hersvik.
Kan resultera i förändringar
Handledarmanual, utveckling av hemsidan för AT-utbildningen, genomgång av lagar och förordningar som är viktiga för AT-läkare, fältstudier i socialmedicin och genomgång av Västra Götalandsregionens beslutsstruktur. Det är några av de andra projekt som AT-läkarna vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets olika områden arbetat med.
Vissa projekt har också precis som Peter Hersviks resulterat i genomförda förändringar, till exempel Johnna Schölins arbete med ett eget rum för AT-läkarna.
– Tidigare var AT-läkare nästan ett skällsord. Vi har inte kunnat ha våra grejer någonstans, inte kunnat mötas eller sitta och läsa någonstans, något som ju egentligen är rimliga anspråk för en hel arbetsgrupp.
Johnna Schölin började sin AT i januari 2004, så när hon startade sitt förbättringsprojekt var det ännu inte en obligatorisk del av utbildningen.
– Men det har inte blivit tungt, det har varit roligt.
Viktigt vara med och påverka
Johnna Schölin har drivit projektet med AT-rummet från att hitta den på sjukhuset som kände till alla lokaler till att verkligen kunna inreda ett litet vindsrum i en av de äldre byggnaderna på området.
–Först verkade det omöjligt, men så lossnade det, säger Johnna Schölin.
Nu har hon inte så långt kvar av sin AT och gör just nu sin primärvårdstjänstgöring, men arbetet med AT-rummet tas över av en annan AT-läkare som bland annat ska inreda ett minibibliotek i rummet och utarbeta förslag på bra sätt att använda rummet.
Studierektorn Caterina Finizia ser nöjd ut när hon lyssnar på Peter Hersvik och Johnna Schölin.
– Vi hoppas att AT-utvecklingsprogrammet kommer att stärka AT-läkarna i deras läkarroll, säger Caterina Finizia.
