Spelar det någon roll om ordföranden är läkare eller sjuksköterska?
– Jag har inte tänkt så mycket på det. Fler sjuksköterskor än läkare arbetar ute i fält, så det är väl rimligt att en sjuksköterska är ordförande emellanåt. Internationellt har man sagt att det är viktigt med en person med medicinsk bakgrund i ledningen, så att organisationens huvudsakliga inriktning inte tappas bort.
Förutom det rent medicinska och humanitära uppdraget säger Anneli Eriksson att Läkare utan gränser har en viktig opinionsbildande roll. Det gäller även i välmående länder som Sverige, där organisationen till exempel engagerat sig kring de gömda flyktingarna som inte har tillgång till den svenska vården.
– Vi har ett uppdrag att »bära vittnesbörd«, men vi har också som regel att endast delta i debatten utifrån vår egen erfarenhet. Om Läkare utan gränser lyfter fram uppgifter om övergrepp i Sudan till exempel, så gör vi det utifrån att vi själva har varit på plats och sett det.
Oberoendet viktigt
Infektionsläkaren PehrOlov Pehrson, som varit ordförande i svenska Läkare utan gränser från 2002 och fram till nu, sitter kvar i styrelsen och Anneli Eriksson hoppas att han fortsätter driva sitt starka engagemang i HIV/aids (se artikeln på sidan 2738).
– Min egen tyngdpunkt kommer att ligga på frågor som rör organisationens oberoende och neutralitet, säger Anneli Eriksson.
– Läkare utan gränser kämpar för att kunna behålla det humanitära utrymmet. Vi måste kunna bedriva arbete mitt i det som kallas »kriget mot terrorismen«. Tanken på att man antingen är med eller emot, utgör ett hinder för oss att nå dem som verkligen behöver hjälp.
Tillbaka från Niger
Anneli Eriksson är 40 år och har varit engagerad i Läkare utan gränser i 10 år. Hon har arbetat i Tjetjenien, Burundi, Sierra Leone och Östtimor. Senast i augusti kom hon tillbaka från ett kort uppdrag i Niger där hon startade ett nutritionsprojekt.
Uppdraget är ideellt och Anneli Erikssons plan är att kombinera ordförandeskapet med studier i internationell hälsa och mänskliga rättigheter.
