Beta-blockerare bör inte vara förstahandsvalet vid okomplicerad hypertoni. Det föreslår Lars Hjalmar Lindholm, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet, tillsammans med två andra forskare i en artikel på tidskriften The Lancets webbplats 18 oktober.
Slutsatsen har de dragit efter en metaanalys av studier av patienter med okomplicerad hypertoni, det viss säga högt blodtryck utan annan samtidig sjukdom eller organskada. Enligt analysen är betablockerare inte ett lika bra skydd mot stroke som andra typer av blodtryckssänkare. Den relativa risken att få stroke var 16 procent högre med betablockerare.
Författarna rekommenderar därför att betablockerare inte längre ska vara förstahandsvalet vid okomplicerad hypertoni.
Metaanalysen påvisar dock ingen skillnad vad gäller hjärtinfarkt.
Enligt en kommentar, också den på Lancets webbplats 18 oktober, är betablockerarnas era nu över.
I SBU-rapporten »Måttligt förhöjt blodtryck« som kom i november 2004 beskrivs de gynnsamma effekterna av de stora grupperna av blodtryckssänkare som likartade när det gäller just patienter med okomplicerad hypertoni. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, ska nu överväga om denna slutsats ska ändras och ta ställning i december.
– Vi ska följa debatten och se vad folk säger om metaanalysen. Jag kan tänka mig att det kan bli diskussion om vilka studier man har inkluderat, säger Nina Rehnqvist, chef för SBU och professor i kardiologi.

»Ett antal nya läkarbesök«
En 16 procents högre relativ risk är »en skillnad, men ingen vansinnig skillnad«, enligt Nina Rehnqvist. Men om metaanalysens slutsats håller så innebär det att förskrivare i högre grad behöver individualisera behandlingarna, både vad gäller gamla och nya patienter. Det kan bli fråga om att byta till annat blodtryckssänkande läkemedel, enligt Nina Rehnqvist.
Hur ska en läkare i öppenvården tänka nu?
– Man ska tänka efter och göra individuella ställningstaganden, fundera över vad patienten har i sitt riskbagage.
Vad kan detta innebära ekonomiskt för sjukvården?
– Det kommer att innebära ett antal nya läkarbesök. Men det finns billiga preparat också inom de andra läkemedelsgrupperna.
En tidigare studie av Lindholm med flera i slutet av förra året ifrågasatte användning av atenolol. Det gjorde också den stora ASCOT-studien tidigare i höst. Båda publicerades i Lancet.
Läs mer:
Studierna, även ASCOT, och kommentaren till metaanalysen: http://www.thelancet.com
SBU-rapporten: http://www.sbu.se
Läs bland annat svensk kommentar till ASCOT-studien samt tidigare debattartiklar om atenolol på http://lakartidningen.se



Läkare kan behöva se över sina förskrivningar av beta-blockerare, enligt Nina Rehnqvist.