Robotens första insatser motsvarade de högt ställda förväntningarna.
Två män som opererades för prostatacancer genomgick lyckade operationer och kunde skrivas ut dagen efter ingreppet. Normal vårdtid efter en dylik operation är fyra–fem dagar.
– Syftet med roboten är att använda den vid olika kirurgiska ingrepp i sådana sammanhang där det är svåråtkomligt, förklarar Ingemar Ihse, chefläkare vid Universitetssjukhuset i Lund och ordförande i sjukhusets robotgrupp.
– Roboten har maximal rörlighet och är därigenom mer flexibel än det instrument som används vid traditionell kirurgi. Detta medför att operationstiden blir kortare än vid konventionell titthålsteknik, snitten som görs blir mer exakta, omkringliggande organ skonas, vilket ger mindre blödningar och färre nerv- och vävnadsskador. Även den smärta som en patient normalt upplever efter en operation minskar genom robotens precisa ingrepp.
Roboten, som är den andra i Sverige, (den första finns på Karolinska Universitetssjukhuset), kostar 12,5 miljoner kronor i inköp. Köpet har finansierats med fem miljoner kronor i gåva från Holger Crafoords stiftelse (därav robotens namn) och med resten från Region Skåne.
– En rak jämförelse visar att investeringen är högre än vad motsvarande inköp av instrument och utrustning för konventionell hantering skulle ha kostat. Men räknar vi in sparade vårddagar, minskad risk för tidiga och sena komplikationer och det faktum att roboten kan användas under många och långa arbetsdagar så får vi kostnadseffektivitet, menar Ingemar Ihse.
Roboten opererar med fyra armar, en som styr kameran och tre som arbetar.
– Operationen sker via en konsol utrustad med pedaler för den opererande läkarens fötter och joysticks för händerna. Operatören tittar in i två kikarögon för att följa operationen. Konsolen möjliggör ett tredimensionellt seende och sikten är skarp.
Operationen kan även följas på skärmar som är anslutna till konsolen.
– Inlärningen för att hantera roboten går fort i synnerhet för de läkare som har erfarenhet av konventionell titthålskirurgi.
Inledningsvis används roboten för urologiska ingrepp. Men den kommer att utnyttjas även inom gynekologi, kirurgi och efter årsskiftet även inom barnkirurgi, till exempel vid operationer av njurar och njurbäcken.
– Utvecklingen går nu snabbt och jag spår att fler sjukhus kommer att få tillgång till denna teknik inom en snar framtid, säger Ingemar Ihse.
