Under år 2004 fick en vaccinationsstudie med Alzheimerpatienter avbrytas. Ett 30-tal patienter av de 300 som ingick i studien hade drabbats av hjärnhinneinflammation som biverkning av den substans de fick. Ändå betecknas just vaccin som det kanske mest intressanta fältet inom Alzheimerforskning just nu, och en ny liknande studie som den 2004 har inletts.
– Biverkningarna berodde på att T-celler aktiverades av det antigen som gavs till patienterna. Nu har molekylen modifierats och aktiverar endast B-celler. I en ny klinisk vaccinationsstudie som inletts ska ett 60-tal patienter ingå. Studien ska pågå under två år och genomförs i samarbete med kliniker i Malmö, säger professor Lars-Olof Wahlund, institutionen för klinisk neurovetenskap, arbetsterapi och äldrevårdsforskning vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Säkerhetsstudie
Vaccinet, som kallas CAD106, ska förhoppningsvis ge ett sådant immunologiskt svar i hjärnan att det förhindrar bildningen av de fibriller och amyloida plack som leder till Alzheimers sjukdom. Men studien är i första hand en så kallad säkerhetsstudie för att kartlägga om vaccinet är förknippat med några risker för patienterna. Inom ett par år ska effekten mätas, och då kan forskarna se om exempelvis patientens kognitiva förmåga påverkats positivt.
– Fungerar det blir det en mycket attraktiv metod, inte minst för att den är enkel att använda, säger Lars-Olof Wahlund.
En annan metod, som även uppmärksammats i medierna, handlar om att operera in risgrynsstora kapslar i hjärnan hos Alzheimerpatienter. Kapslarna producerar tillväxtfaktorn NGF och ska, om det fungerar, påverka nervcellsöverlevnaden positivt.
– För omkring tio år sedan genomfördes behandlingsstudier utifrån liknande principer, men då injicerades tillväxtfaktorn direkt i hjärnan. Det gav en del positiva effekter. Vi vet genom djurförsök att kapslarna fungerar och vi hoppas komma igång under nästa år med kliniska försök, säger Lars-Olof Wahlund.
Men det är en relativt dyr metod och även förknippad med vissa risker, och i den första studien kommer endast tre patienter att ingå. Dessutom har inte de kognitiva effekterna kunnat testas i försök med transgena djur, eftersom det inte funnits några bra modeller för det. Nu börjar man få fram transgena råttor i stället för som tidigare möss, vilket på sikt ska göra det lättare att mäta kognitiva förbättringar.
Många problem ännu olösta
Under den nyligen avslutade konferensen för International Psychogeriatric Association, då ledande forskare från hela världen samlades i Stockholm i slutet av september, presenterades inte några stora genombrott inom Alzheimerforskningen.
– Personligen kände jag mig lite besviken. Det känns som ett »mellanår« inom den forskningen. Det som väckte störst intresse var resultaten från en studie, som visar att motion i medelåldern kan minska risken för bland annat Alzheimers sjukdom, säger Lars-Olof Wahlund.
Resultaten från en studie med 250 patienter runt om i Sverige har nyligen visat att svårt sjuka Alzheimerpatienter kan återfå vissa kognitiva förmågor.
– Det var till stor del en utvärdering av de acetylkolinerga effekterna. Det har ju pågått en debatt om nuvarande mediciner fungerar, och den här studien visade bland annat det, säger Lars-Olof Wahlund.
Två av tio diagnoser felaktiga
De patienter som hittills ingått i kliniska studier har varit relativt svårt sjuka. På sikt, då man förhoppningsvis får fram substanser som kan bromsa sjukdomen i ett tidigare stadium, behövs det också markörer för tidig diagnostik. Men även dit är det långt. Fortfarande är Alzheimer en »grumlig« diagnos och omkring två av tio Alzheimerdiagnoser visar sig sedan vara felaktiga. Dessutom är det fortfarande stora svårigheter att peka på orsakerna till varför vissa patienter svarar bra på viss behandling, medan andra inte gör det. Läkemedelsmetabolismen kan vara en förklaring.
– Vi vet fortfarande allt för lite om mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom. Det är först på senare år vi fått fram molekyler som kan vara mål för olika behandlingsstrategier, men samtidigt har forskningen stött på flera bakslag.
– Ifråga om genetiken och mutationer bakom en viss form av Alzheimer vet vi idag en hel del. Men det handlar då om så små patientgrupper. Den kunskapen är dock viktig inte minst för att få fram bra djurmodeller för den fortsatta forskningen, säger Lars-Olof Wahlund.
Den dag då effektiva behandlingar eller vacciner finns att tillgå för stora patientgrupper tycks fortfarande vara avlägsen.
– Jag brukar säga att »kanske inom en 10-årsperiod«. Vi har i alla fall inget runt hörnet som säkert är användbart, säger Lars-Olof Wahlund.
»Vi vet fortfarande allt för lite om mekanismerna bakom Alzheimers sjukdom. Det är först på senare år vi fått fram molekyler som kan vara mål för olika behandlingsstrategier, men samtidigt har forskningen stött på flera bakslag«, säger professor Lars-Olof Wahlund.
