I torsdags slog Läkarförbundets centralstyrelse fast förbundets policyprogram »Sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen«. Skärp vårdgarantin, inför obligatorisk företagshälsovård, sänk ersättningsnivån i sjukpenningen efter ett år, låt personer som inte är fullpresterande arbeta i vården och öka statsbidragen till landstingen med fem miljarder kronor. Det är några av de trettio förslag till åtgärder för att komma till rätta med den höga sjukfrånvaron som programmet innehåller (se rutan intill).
– Jag är så glad att vi har kunnat ta ett så brett och heltäckande grepp med så många åtgärder. Förutsättningarna för arbetet med att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen, säger Karin Malmqvist som förutom sitt uppdrag i centralstyrelsen är distriktsläkare på Skoghalls vårdcentral i Värmland.

Kräver engagemang från landstingen
Vad som bekymrar Karin Malmqvist mest är att det idag saknas ett tydligt ledningsansvar från landstingen.
– Prioriteringen av arbetet med sjukskrivningarna från våra arbetsgivare saknas. Men det finns också ett stort problem när det gäller samverkan, såväl inom sjukvården som mellan sjukvården, försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Läkarförbundet kräver därför engagemang från landstingen, dessutom bör ersättningssystemen ändras. Idag prioriteras många patientbesök, något som enligt Läkarförbundet motverkar kvalitet i hanteringen av sjukskrivningsärendena.
För att främja samarbete mellan de olika aktörerna i sjukskrivningsprocessen föreslår Läkarförbundet bland annat att reglerna runt avstämningsmöten skärps.
Karin Malmqvist tycker också att det är skrämmande att det idag saknas kunskap om vilka effekter själva sjukskrivningen har på patientens hälsa. I programmet krävs mer pengar till forskning på området och mer utbildning i försäkringsmedicin till läkarna i grundutbildningen, under AT och ST samt som kontinuerlig fortbildning.
– Sjukskrivningarna kostar väldigt mycket pengar. Vi har inte helt och fullt kunskap om många av de diagnosgrupper som står för det mesta av sjukskrivningarna. Samhället borde i högsta grad vara intresserat av att det satsas medel på både forskning och utbildning, säger Karin Malmqvist.

Utbyggd primärvård
Mycket av vad som står i programmet är sådant som Läkarförbundet i olika sammanhang framfört tidigare.
Till exempel kravet på en utbyggd primärvård.
– Om man är två distriktsläkare på ett område där det ska vara nio så har man inte tid arbeta optimalt. Nationella handlingsplanen har inte fått något utfall alls i primärvården, säger Karin Malmqvist.
Ett område som Karin Malmqvist anser att Läkarförbundet redan fått gehör för gäller de ekonomiska drivkrafterna. Arbetslivsminister Hans Karlsson har aviserat att landstingen får dela på en miljard kronor per år under tre år med början 2007.
– Vi ser detta som ett svar på förslaget om vinstdelning som vi tillsammans med Landstingsförbundet och försäkringskassan har lämnat till regeringen.
Vinstdelning innebär att hälso- och sjukvården skulle få tillbaka de medel som en eventuell minskning av sjukpenningskostnaderna i länet genererar. Det skulle enligt programmet kunna införas omedelbart på prov i tre år. Hur de tre miljarderna ska användas är inte preciserat mer än att de ska gå till att stärka sjukskrivningsprocessen (se LT nr 38).

Patientnyttan för ögonen
Trots att programmet enligt Karin Malmqvist handlar om läkarnas del i sjukskrivningsprocessen så har dess författare, som hon säger, inte kunnat låta bli att tangera även andra områden. Till exempel förslår Läkarförbundet alltså att ersättningsnivåerna i sjukpenningen sänks till samma nivå som den i sjuk- och aktivitetsersättning.
– Att efter ett år inte ha fått tillgång till bedömning hos specialist, till behandling i sjukvården och till rätt rehabilitering, det är en skymf mot patienten. En bortre parentes i sjukpengen skulle kunna sätta press på försäkringskassan att agera mer aktivt i rehabiliteringen, säger Karin Malmqvist och fortsätter:
– Hela arbetet syftar till en förbättrad sjukskrivningsprocess. Det är inte bara läkarna som är frustrerade, sjukskrivningarna vållar ju lidande hos patienten också. Syftet är att få till en snabb rehabilitering. Att gå sjukskriven i över ett år är inte rimligt för någon, det måste skapa väldig frustration och lidande. Jag kan inte se något kontroversiellt i vårt program, vi har hela tiden patientnyttan för ögonen.

Ingen lösning på problemen
Läkarförbundet nämner summan fem miljarder kronor som vad som skulle krävas för att bygga ut primärvården och den öppna specialistvården samt skärpa vårdgarantin. Många av de övriga förslagen skulle enligt förbundet kunna finansieras via omfördelningar i statsbudgeten, men man poängterar också allra sist i sitt policydokument att dessa investeringar kommer att ge mångfalt tillbaka, till exempel i ökade skatteintäkter.
Är då Läkarförbundets punkter lösningen på problemen med de höga sjuktalen och de allt fler svenskar som får sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension)?
– Nej, säger Karin Malmqvist. Därför att det här är läkarnas del. Vi är bara en del av sjukskrivningsproblematiken, det krävs andra insatser också som handlar om attityder och värderingar i samhället.

Hela listan

Stärk den behandlande läkarens roll Prioritera arbetet med sjukskrivningar (en uppmaning till landstingen) Ge utrymme för samverkan inom läkarkåren och med andra yrkesgrupper och aktörer Utveckla riktlinjer och rutiner kring sjukskrivningar Öka möjligheter till fortbildning i försäkringsmedicin Ge allmänheten kontinuerlig information om beslutsordningen inom sjukförsäkringen Förbättra läkarnas arbetssituation/arbetsmiljö Lagstifta om att avstämningsmötet ska hållas inom åtta veckor Höj ersättningen till behandlande läkare för deltagande i avstämningsmöte. Kan finansieras via försäkringskassans medel för köp av tjänster Bygg ut primärvården och inför ett nationellt familjeläkarsystem Öka tillgängligheten till specialistvård Gör företagshälsovården obligatorisk Inför regelmässigt yttrande av företagshälsovården i rehabiliteringsutredningen Utbilda fler företagsläkare Inför rikstäckande vårdavtal mellan landstingen och företagshälsovården Rikta anslag till forskning om sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Pröva vinstdelning de närmaste tre åren Sänk ersättningsnivån i sjukpenningen efter ett år Inför vårdgaranti om bedömning inom en månad och behandling inom tre Stärk försäkringskassans samordningsansvar Utveckla försäkringsläkarens roll som länk mellan behandlande läkare och försäkringskassan Ge intygsblanketterna en funktionell utformning Utveckla ett koordinatorsstöd för patienten under sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Använd de fackliga organisationerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Harmonisera arbetslöshets- och sjukförsäkringarna Inför en kompletterande arbetsmarknad för icke fullpresterande Öka möjligheterna för anställda långtidssjukskrivna att pröva arbete hos annan arbetsgivare Inför flexiblare sjukskrivning, dels från 0 till 100 procent, dels från vissa arbetsuppgifter Öka statsbidraget till landstingen med minst fem miljarder kronor Avsätt mer resurser till försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket