Idén kom ursprungligen från en muslimsk läkare, som lämnade förslaget till chefskuratorn Shujaat Noormohamed. Det nya muslimska bönerummet är väl integrerat i vården på NÄL men motiveras först och främst av Lagen mot etnisk diskriminering i arbetslivet.
– Lagen kräver aktiva åtgärder. Man ska som muslim inte känna att man inte kan ta ett jobb för att man inte kan be, säger Shujaat Noormohamed.
Det muslimska bönerummet är öppet dygnet runt för personal, patienter och anhöriga.
– Inom islam har bönen en central betydelse, särskilt i samband med sjukdom och död, och bönen är förenad med ritualer som kan skapa rädsla och osäkerhet bland personal och medpatienter, förklarar han.
I sökandet efter ett lämpligt rum har knäckfrågan varit att hitta ett rum med tvättrum där muslimerna kan utföra den rituella tvagningen före bönen. På golvet i det nya muslimska bönerummet har en kraftig pil målats på golvet, som visar riktningen mot Mecka, som muslimerna alltid vänder sig mot i bön.
– På avdelningarna kan det till exempel vara svårt för personalen att visa muslimska patienter, som vill be mot Mecka fem gånger om dagen, i vilken riktning Mecka ligger. Och jag har hört personal berätta om att de fått dåligt samvete när de insett att de pekat ut helt fel riktning, säger Shujaat Noormohamed.
I Trollhättan är 25 procent av befolkningen av utländsk härkomst och många är muslimer.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg inrättade i samband med den stora diskoteksbranden på Hisingen 1998 ett muslimskt bönerum. Men på Lunds sjukhus fick den lokala islamska föreningen i Lund förra året nej på sitt krav på ett eget bönerum av utrymmesskäl.