Studierna i svenska sker i Polen, men initiativet togs i Kalmar. Där har man rekryterat många läkare genom åren och även utvidgat kontaktnätet till övriga landet. Drivkraften bakom språkprojektet är framför allt Håkan Petersson, personaldirektör i Kalmar läns landsting. Han har själv spridit idén i samband med sina kontakter med andra landsting. Och fått stort gensvar. Sedan projektet inleddes har 273 polska läkare rekryterats till Sverige, dessutom 18 tandläkare.
– Vi hade länge pratat om behovet av att rekrytera utomlands. Och 1999 var situationen akut, särskilt inom primärvården, säger Håkan Petersson.
Sedan dess har företaget Medena, som i Polen arbetar med att lära ut svenska, genomfört sex kurser. På så vis har flera svårrekryterade tjänster kunnat tillsättas.
– Vi rekryterar inte till tjänster där det finns svenskar som söker. De tjänster som blir föremål för Polen har ofta varit utannonserade både tre och fyra gånger innan landstingen hör av sig till oss, säger Håkan Petersson.
När det uppstått tillräckligt stort behov av läkare eller tandläkare, minst 20 tjänster, tar Håkan Petersson kontakt med Medena.
Språktest i Warzawa
Medena är ett dotterbolag till Kalmena, som till hälften ägs av Kalmar läns landsting och till hälften av Affärsutveckling i Polen AB med säte i Växjö. Medena har hittat de polska läkarna på mässor och stämmor, där de pejlat in deras intresse av att arbeta i Sverige och sedan samlat dem i en databas.
Håkan Petersson tror inte att rekryteringen till Sverige leder till stor läkarbrist i Polen.
– Polen har visserligen geografiska bekymmer, precis som vi har. Det kan vara svårt att tillsätta vissa tjänster i olika områden.
När specialistläkare efterfrågas i Sverige erbjuds de med passande utbildning och erfarenhet att få komma på intervju och ett engelskt språktest i Warszawa. Vid samma tillfälle får de smaka på det svenska språket och gå några lektioner för att se om de har tillräcklig inlärningsförmåga för att ta till sig ett annat språk. Den första intervjun görs av Medena. De anlitar även en konsult som ställer medicinska frågor och bedömer personlig lämplighet, samt om familjeförhållandena medger flytt till Sverige.
Man kan se en dalande trend vad gäller efterfrågan på läkare från Polen. De första åren hade kurserna 50–60 deltagare. De senaste två omgångarna har det varit färre. Också till nästa omgång är bara 30–35 läkare efterfrågade. Till den har nu drygt 70 polacker bjudits in för språktest. De som klarar sig igenom nålsögat kallas till intervju av det landsting som utannonserat tjänsten.
När anställningsbeviset är undertecknat åker den polska läkaren hem och säger upp sig från sitt jobb och packar. En sju månader lång kurs i svenska väntar i Warszawa.
– När projektet presenterades skrattade folk åt oss; som om det inte skulle gå att lära sig svenska på några månader, berättar läraren Bengt Friberg.
Han jämför med kurserna för de invandrade arbetslösa akademiker som studerat i Sverige och påpekar att de har varit osäkra på om de haft jobb efteråt och inte haft lika hög motivation. De här läkarna måste lära sig, snart ska de ut i verkligheten.
– De är alla handplockade specialister, de vet var de ska arbeta, de har kontakt med sina arbetsgivare. Det är en väldig drivkraft för dem när de ska lära sig språket, säger Bengt Friberg.
Polen lider som helhet av hög arbetslöshet, i dagsläget runt 18 procent. Men, enligt Katarzyna Raczynska, VD för Medena, är det är inget som berör läkarkåren.
– Det är lätt att få jobb som läkare i Polen. De som inte får statliga jobb kan starta egen praktik.
Många blir kvar i Sverige
Anledningen till att många söker sig bort är ekonomi och tid. De polska läkarna får ofta ränna runt mellan flera jobb för att få en hyfsad ekonomi, därför försvinner all fritid och tid för familj och barn. Då låter välfärdslandet Sverige mer lockande.
– Störst har behovet varit av allmän- och familjeläkare. De flesta stannar längre än tre år. Av dem som åkte till Sverige år 2000 är, såvitt jag vet, alla kvar utom två, säger hon.
I slutet av kursen i svenska är det dags för ett slutprov. De som inte klarar testet får kvarsittning en månad, där de får studera språket än mer intensivt. Ungefär 10 procent klarar sig inte.
Förr var läkarna tvungna att genomgå ett tufft test hos Socialstyrelsen. Men sedan Polens EU-inträde gäller nya regler och inga språkliga krav ställs från Socialstyrelsen. Svensk legitimation skickas efter bevis på läkarbehörighet i Polen.
Enligt Catharina Ringer, studierektor på Medena, var kurserna tidigare tyvärr bundna av att deltagarna skulle klara Socialstyrelsens prov.
– Det var kanske inte sämre, men inte så anpassat efter vad jag anser vara en effektiv språkundervisning, säger Catharina Ringer.
– Nu arbetar vi mycket med deras muntliga kommunikation och kulturella anpassning, för att förstå läkarkulturen och koderna på arbetsplatsen.
Dessutom har man utvecklat konsultationsmodellen. Inte den medicinska, utan rent språkligt.
– Hur man får en patient att öppna sig och hur man får slut på en konsultation på ett vänligt sätt och hur man arbetar så att patienten känner sig delaktig i bestämmandeprocessen.
Hon tror att den nya modellen gör det lättare för läkarna att komma in på den nya arbetsplatsen och trivas.
